NYHET Den 4 och 5 april sänder UR Samtiden i Kunskapskanalen föreläsningar på temat ”Möjligheternas skog”. Föreläsningarna arrangerades av Umeå universitet och SLU i Umeå den 6 mars.
Föreläsningarna ger en bred bild av den skogsforskning som bedrivs vid Umeå universitet och SLU i Umeå. Från Umeå universitet medverkar forskare inom fysiologisk botanik, nationalekonomi, idéhistoria samt yrkes- och miljömedicin. Efter nedanstående sändningstider sänds föreläsningarna på www.urplay.se.
I en fullvuxen skog finns stora mängder kol bunden. Det säger Annika Nordin, professor i skoglig genetik och växtfysiologi. Ett sätt att binda överskott av koldioxid är att avverka träden senare än vi gör i dag. När skogen är fullvuxen tar den upp som mest koldioxid. När den är gammal släpper den från sig nästan lika mycket koldioxid som den tar upp.
Vi blir fysiskt friskare, men oro, ångest och depression ökar i samhället. Det säger Elisabet Sonntag Öström, sjukgymnast och forskare i yrkesmedicin. En sak som hjälper patienter är att vara i lugnet och stillheten i naturen, säger Elisabet Sonntag Öström. Men också bilder av naturen hjälper oss att komma undan vardagens bekymmer. Det är till och med så att kreativiteten ökar om man har krukväxter hemma.
Sedan ett par hundra år på grund av förbränning och avskogning har det tillförts olika växthusgaser till atmosfären, säger Mats Nilsson, professor i skogens ekologi och skötsel. Han förklarar de olika effekterna av utsläppen. Var kommer koldioxiden från? Vart tar den vägen sedan?
Tomas Lämås, forskare i skoglig resurshushållning berättar hur man kontrollerar hur skogen utvecklas framöver. Med bland annat skogs- och fältinventeringar kan man beräkna hur till exempel lövskogen kommer förändras.
Vi genmodifierar träd i växthus, och studerar deras kloner både i växthus och i fält för att studera hur de klarar sig, säger Hannele Tuominen, forskare i experimentell skogsbioteknik och fysiologisk botanik. Hon förklarar hur olika former av genmodifiering fungerar.
30 000 personer jobbar i skogsbruket. 11 procent av dem är kvinnor. Siffrorna talar sitt eget språk, säger Kim Wickman, forskare i skogsvetenskap. Hon tittar i sin forskning på hur genusfrågan behandlas vid olika skogsutbildningar i landet.
De senaste decennierna har vi haft en rad olika förhållningssätt till skogen. Ska den kokas? Brännas? Eller som nu: sparas? Det frågar Runar Brännlund, professor i nationalekonomi. Han resonerar ur nationalekonomisk synvinkel kring olika förhållningssätt och trender.
Har vi för mycket älg och rådjur i Sverige? Har de en för stor negativ effekt på naturen? Eller är det tvärtom så att de skapar en balans i ekologin som vi annars inte hade haft? Zoologen Inga-Lill Persson forskar om klövvilt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hennes forskning visar på flera överraskande resultat.
För att förstå samhällets behov av skogen måste man också ta ett grönt humanioraperspektiv, säger Erland Mårald, professor idéhistoria. Hur har synen på skogen förändrats? Vad har det funnits för olika typer av konflikter?
Se programtablå för eventuella ändringar
Redaktör: Karin Wikman