"False"
Hoppa direkt till innehållet

Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Läs hur du byter lösenord.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2023-03-22

Mot förbättrad livskvalitet för äldre med alkoholproblem

NYHET Ny forskning från Umeå universitet ger ökad kunskap om de komplexa vårdbehov som äldre personer med missbruksproblem har.

Text: Elin Andersson

Äldre är mer benägna att fortsätta sitt deltagande i alkoholbehandlingsprogram som värderar deras erfarenheter, kunskap och mål, som respekterar deras autonomi och som låter dem vara delaktiga i beslut som rör den egna vården.

Missbruksproblem, speciellt alkoholmissbruk, är en osynlig epidemi hos äldre personer. I sin avhandling ”Alkohol och åldrande : en multimetodstudie om heterogenitet och multidimensionalitet” undersöker Wossenseged Birhane Jemberie, doktorand vid Institutionen för socialt arbete och Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR), Umeå universitet, alkoholrelaterade problem och deras långsiktiga konsekvenser för äldres hälsa. Han har studerat äldre personers erfarenheter av alkoholbruk, både i relation till det egna åldrandet och till personliga mål gällande behandling och tillfrisknande.

I sin forskning har Wossenseged Jemberie använt svenska data om personer äldre än 50 år som har tagit del av missbruksvård från socialtjänsten eller sjukvården. Uppgifterna har samlats in från 65 kommuner mellan 2003-2017, och har länkats till nationella patientregistret, dödsorsaksregistret och nationell brottsstatistik. Han har också djupintervjuat äldre patienter som deltog i behandling mot sina alkoholproblem.

Resultaten av avhandlingen visar att ungefär 25 % av de som tar del av kommunal missbruksvård är äldre. Fler än hälften av dessa har andra psykiska problem och 70% lever med fysisk samsjuklighet. Nästan tre fjärdedelar blir dessutom inlagda på sjukhus, ofta upprepade gånger, efter att de har sökt sig till kommunala inrättningar för personer med missbruksproblem.

– Äldre med missbruksproblem är ingen homogen grupp. I min forskning har jag kunnat se fem distinkta grupper av patienter som skiljer sig åt gällande när de började dricka, i vilken utsträckning de har en psykisk samsjuklighet, om man har ett blandmissbruk och vilket socialt nätverk man har. Till exempel hade män vars alkoholkonsumtion eskalerade senare i livet ofta bättre hälsa och socialt stöd. Män som däremot började dricka tidigt i livet hade i högre utsträckning psykisk samsjuklighet, var mer socialt isolerade, hamnade oftare i kriminalitet och använde oftare fler substanser än alkohol. De äldre kvinnornas alkoholkonsumtion ökade generellt senare i livet än männens, men trots det rapporterade många kvinnor att de hade psykisk samsjuklighet, hade upplevt trauman tidigare i livet och att de kände sig ensamma, säger Wossenseged Jemberie.   

Behandling som respekterar äldres åsikter och erfarenheter har större chans att lyckas

Wossenseged Jemberies forskning pekar på att om vi lär oss mer om de varierande behov som äldre personer med missbruksproblem har så kan sjukvård och socialtjänst erbjuda mer jämlik och individuellt anpassad hjälp.

– Många av de äldre personer som jag har intervjuat i min forskning såg psykosocialt välbefinnande och bevarande av den egna autonomin som viktiga delar av ett hälsosamt åldrande. Många tyckte också att en viss alkoholkonsumtion kunde ingå i en hälsosam ålderdom. Intervjupersonerna hade dock levt med alkoholproblem i flera år innan de sökte hjälp. Man drog sig för att söka hjälp på grund av ambivalens och upplevd stigmatisering, och för att behandling mot alkoholproblem i Sverige nästan alltid siktar mot att få patienten att helt avstå från alkohol. Mina resultat pekar mot att äldre personer kan få ökad livskvalitet även om man bara lyckas begränsa alkoholintaget. När äldre personer fick ta del av behandling som respekterade deras åsikter och autonomi, gav dem målsättningar att sträva mot och som gav dem större makt över sin situation så minskade de sitt alkoholintag. De förbättringar i hälsa och sociala relationer som sen följde gjorde det också enklare för dem att fortsätta sträva mot tillfrisknande trots återfall.

– Äldre personer med alkoholproblem lever ofta med fysisk och psykisk samsjuklighet som kräver stöd från både sjukvård och socialtjänst. Genom att identifiera olika grupper av äldre med missbruksproblem kan man förbättra vården. Äldre är mer benägna att fortsätta sitt deltagande i alkoholbehandlingsprogram som värderar deras erfarenheter, kunskap och mål, som respekterar deras autonomi och som låter dem vara delaktiga i beslut som rör den egna vården. Att göra vård- och stödinrättningar uppmärksamma på äldre personers preferenser och behov skulle kunna göra det enklare att få kontakt och starta behandling tidigare, säger Wossenseged Jemberie.

Läs avhandlingen: Alkohol och åldrande : en multimetodstudie om heterogenitet och multidimensionalitet

Om disputationen

Fredag den 24 mars försvarar Wossenseged Birhane Jemberie, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Alkohol och åldrande : en multimetodstudie om heterogenitet och multidimensionalitet (engelsk titel: Alcohol and aging: a multimethod study on heterogeneity and multidimensionality)

Fakultetsopponent: docent Neda Agahi, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Disputationen startar kl 13:00 i hörsal UB.A.220 (Lindellhallen 2). Det är också möjligt att följa disputationen via zoom: https://umu.zoom.us/j/69035333445

Kontaktinformation

Wossenseged Birhane Jemberie
Doktorand, postdoktor
E-post
E-post
Telefon
090-786 62 94