Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 27 sep, 2013

Museikunskaper går förlorade med gamla metoder

NYHET Museerna sitter kvar i äldre forskningsmetoder och tidigare syn på kunskap som i stor utsträckning formades under 1900-talets första hälft. Det gör det omöjligt att sammanföra digitaliserade data från olika museer.

Bengt Wittgren Foto: Björn Grankvist

I museikatalogerna betonas den särskiljande informationen snarare än den som de har gemensamt och som gör föremål och samlingar möjliga att hitta med enkla metoder.

– Museerna bevarar kunskap om hur människor levde förr i tiden, det vet alla, men museerna bevarar också äldre metoder i sitt sätt att arbeta, säger museologiforskaren Bengt Wittgren, som i en ny avhandling, Katalogen – nyckel till museernas kunskap? pekar på hur äldre forskningsmetoder och tidigare syn på kunskap dröjer kvar i museernas arbetssätt.

Han beskriver hur museerna lägger ut bilder av material ur sina samlingar tillsammans med data på internet. Men det som finns skrivet i databaserna är ursprungligen och fortfarande formulerat för interna behov och för specialister.

– Samtidigt förväntar sig kulturpolitikerna att samlingarna som museerna digitaliserar ska gå att sammanföra och hitta utan att användaren behöver veta var föremålen förvaras.

Bengt Wittgren visar i sin avhandling att museerna har problem med att uppfylla de politiska förväntningarna om allmänhetens tillgång till kulturarvet. Han undersöker också förutsättningarna för arkiv, bibliotek och museer att samarbeta för att öka tillgängligheten.

– Analysen visar att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att sammanföra digitaliserade data från olika museer. I museikatalogerna betonas den särskiljande informationen snarare än den som de har gemensamt och som gör föremål och samlingar möjliga att hitta med enkla metoder. Museerna sitter helt enkelt kvar i äldre tänkesätt.

I det här avseendet skiljer sig museer från till exempel arkiv och bibliotek där sätten att arbeta utvecklats under 1900-talets gång och det finns en internationell metodutveckling och forskning som stöd.

Wittgren undersöker museikataloger och liknande system som är avsedda att ordna och presentera museernas kunskap. Syftet med denna analys är att visa hur museernas data kan användas eller inte kan användas. Han har även undersökt metodutvecklingen och den diskussion som förts inom museerna om katalogisering och bevarande av kunskap från förr.

Avsikten är att visa de syften som funnits med att katalogisera museernas föremål. Slutsatsen är att museernas egna interna forskningsfrågor varit viktigast i förtecknandet av data och att metoderna, som fortfarande används, i stor utsträckning formades under 1900-talets första hälft.

Disputationen äger rum torsdag, 1 oktober, kl 13.15, Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet.

Opponent: Magdalena Gram, FD, forskningschef, Nationalmuseum

Länk till avhandlingen Katalogen – nyckeln till museernas kunskap?
Om dokumentation och kunskapskultur i museer

Kontaktuppgifter: Bengt Wittgren, projektsamordnare, Murberget – Länsmuseet Västernorrland, bengt.wittgren@murberget.se, tel. 0611-886 88

Pressbild Bengt Wittgren

Redaktör: Per Melander