Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 23 mar, 2009

Museiportarna stängdes för Darwins teorier

NYHET Naturhistoriska museer ska bedriva vetenskaplig verksamhet. Genom ett historiskt exempel visar en avhandling från Umeå universitet hur sociala och kulturella värderingar i själva verket kan få större inverkan än forskning på utställningarnas utformning.

– Min undersökning visar att man bör vara uppmärksam på utställningar utifrån vilka intressen som påverkar museerna. Det gäller också idag, säger Eric Hedqvist, fil. dr. i museologi.

Chef för det naturhistoriska museum som öppnade i Göteborg 1923 var en legendarisk zoolog, L. A. Jägerskiöld. Som docent och forskare vid Uppsala universitet hade han vid tiden kring sekelskiftet 1900 haft ett modernt vetenskapligt ideal för naturhistoriska museiutställningar. De skulle visa orsakssambanden och naturlagarna. I Eric Hedqvists doktorsavhandling framgår det att Jägerskiöld senare, som museiintendent, skulle ge upp detta ideal.

I Göteborg hamnade Jägerskiöld i en omgivning långt från den akademiska friheten. Han förlorade den dagliga kontakten med forskande universitetskolleger och influerades istället av sina tyska museikollegers traditionella sätt att tänka, inom den linneanska systematikens ramar.

– Inom Göteborgs stift härskade en mäktig konservativ väckelserörelse, schartauanismen, ledd av biskop Edvard Rodhe, berättar Eric Hedqvist. Inför hans krav på att vetenskapen skulle underordna sig den kristna tron böjde sig även Göteborgs högskolas rektor.

När det vid tiden efter första världskriget uppstod olika uppfattningar bland naturvetarna om faktorerna bakom evolutionen, hade Jägerskiöld inte längre de rätta förutsättningarna att värdera de vetenskapliga problemen. Den utställning som öppnades vid museets invigning kom därför inte att visa utvecklingen enligt Darwin, utan blev framförallt en produkt av traditionen efter Carl von Linné.

– Och det var en lösning som kyrkan välkomnade, fortsätter Eric Hedqvist. Linné sågs som en framstående kristen och hans minne var dessutom en enande kraft i det svenska samhället, som vid den här tiden slets av motsättningar mellan olika intressen.

Det dröjde till 1959 innan Darwin släpptes innanför porten till Göteborgs naturhistoriska museum. Då först visades i museets utställning en stor tavla över djurrikets utveckling i form av ett släktträd – en bild av den förgrenade utveckling till följd av slump och tillfälligheter som Darwin tecknat hundra år tidigare.

Läs mer i den e-publicerade avhandlingen.

Fredagen den 20 mars försvarade Eric Hedqvist, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Varats och utvecklingens kedja: En naturhistorisk museiutställning i Göteborg 1923-1968. Fakultetsopponent var docent Christer Nordlund, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet.

Eric Hedqvist, född 1937, har varit amanuens hos Jämtland läns museum, intendent vid Nordiska museet, biträdande sekreterare hos 1965 års musei- och utställningssakkunniga, byrådirektör vid Statens kulturråd, kanslichef hos dåvarande Göteborgs museinämnd och en kortare tid t.f. lektor i museologi vid Umeå universitet.

För mer information eller intervju, kontakta honom gärna på
tel: 0640-370 01, 070-61 51 34 eller via epost.

Redaktör: Helena Vejbrink