När vetenskapshistoria skrivs görs många förenklingar
NYHET
Föreställningar om vetenskapliga framsteg är ett slags idéhistoriskt allmängods som förmedlas i klassrum, kurslitteratur och uppslagsverk. Frågan är hur väl dessa framstegsberättelser står sig vid en närmare granskning. Daniel Nyström, Umeå universitet, menar att framstegsberättelser många gånger ger uttryck för forskares önskan om att vara del av en progressiv utveckling.
Daniel Nyström. Foto:Viyan Ateaa.
I mitten av 1900-talet uppkom en rad nya ämnesinriktningar inom historisk forskning. Det handlade om aspekter av det förflutna som tidigare inte ägnats något vidare intresse, till exempel historia om kvinnor, arbetare, migration, barndom med flera.
– I min avhandling studeras två av dessa ämnesinriktningar: arbetarhistoria och kvinnohistoria. Vad kännetecknade denna forskning? Vad motiverade forskare att studera arbetares och kvinnors historia? säger Daniel Nyström
Avhandlingen griper sig an arbetarhistorisk och kvinnohistorisk forskning från två håll. Å ena sidan undersöks äldre avhandlingar, recensioner och intern debatt. Å andra sidan studeras hur arbetarhistorisk och kvinnohistorisk forskning i efterhand beskrivits i vetenskapshistoriska framställningar.
Resultatet visar att det finns en skillnad mellan forskningens dåtida gestaltning och senare års berättelser om densamma.
– En vanlig förklaring till framväxten av arbetarhistorisk och kvinnohistorisk forskning har utgått från 1970-talets proteströrelser. Det har sagts att arbetarhistoria och kvinnohistoria uppstod under 1970-talet med de radikala strömningarna som främsta impulsgivare.
Genom att undersöka arbetarhistorisk och kvinnohistorisk forskning från 1950- och 1960-talen utmanar Nyström kopplingen mellan forskning och radikalitet. Hans studie visar att skillnader mellan äldre och nyare forskning inte är så framträdande som tidigare gjorts gällande.
– Tvärtom har arbetarhistoriker och kvinnohistoriker vid skilda tidpunkter många gånger delat motiv, intressen och skrivarmödor.
Fredagen den 4 december försvarar Daniel Nyström, Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Innan forskningen blev radikal. En historiografisk studie av arbetarhistoria och kvinnohistoria
Disputationen äger rum kl. 09.15-11.15, Umeå universitet, Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är Ulla Manns, professor, genusvetenskap, docent i idéhistoria, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola.