Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 01 nov, 2005

Nära tio miljoner till Umeåforskare inom samhällsvetenskap och humaniora

NYHET Riksbankens jubileumsfond ger totalt 9,7 miljoner kronor till fem forskningsprojekt vid Umeå universitet. Inom projekten ska man bland annat studera nya familjeformer, spädbarnsdödlighet och fertilitet, jazz och jazzmusiker och svenska värderingar.

Riksbankens jubileumsfond har i dagarna beviljat medel för projekt och infrastrukturellt stöd. Följande fem forskningsprojekt vid Umeå universitet får dela på 9,7 miljoner kronor:

Intimitet, familj och vardagsliv i nya (sam)levnadsformer

Familjen – vilka som ingår i ens familj, hur man organiserar familjerelationer och familjelivet till vardags - har kommit att bli allt mer varierande under de senaste decennierna. Samtidigt har forskningen om familjen fortsatt att fokusera på "traditionella" familjeformer. Denna studie vill utöka forskningen om "familjen" genom att intervjua särboende par, homosexuella par och ensamstående ("singlar") för att bland annat få en ökad förståelse för hur dessa definierar familj och organiserar sina familjerelationer.

Kontakta gärna Charlott Nyman, sociologiska institutionenTel: 090-786 60 07
E-post: Charlott.Nyman@soc.umu.se

Läs mer om hennes forskning på: www.umu.se/soc/forskning/research_areas_eng.html

Överföring av demografiska mönster mellan generationer; fertilitet och spädbarnsdödlighet

Inom det här projektet ska man studera det komplicerade samspelet mellan spädbarnsdödlighet och fertilitet inom och mellan familjer över generationsgränser. Det är ett samarbetsprojekt med Centrum för befolkningsstudier, och data kommer från den Demografiska databasen vid Umeå universitet.

Kontakta gärna:Göran Broström, statistiska institutionenTel: 090-786 52 23
E-post: gb@stat.umu.se

Läs mer om hans forskning på: www.stat.umu.se/~goran.brostrom/

Jazzen och jazzmusikern: förändrade genresystem och roller i svenskt musikliv under 1900-talet

Under perioden ca 1935–1975 förändras det svenska musiklivet. Jazzmusiken växer fram och den klassiska musiktraditionen är därmed inte längre är ensam om det konstnärliga syftet. Vid sidan av den klassiskt skolade musikern och dansmusikern etableras jazzmusikern som en självständig musikerroll. Professor Alf Arvidsson kommer i sitt forskningsprojekt att undersöka hur jazzmusikern etableras som självständig aktör i det svenska musiklivet och belysa de processer som leder fram till dagens differentierade konstmusikfält. Särskilt kommer dynamiken mellan individuell livsstrategi, allmänhetens förväntningar och musikaliska val att belysas.

Kontakta gärna:Alf Arvidsson, institutionen för kultur och medier,Tel 090-786 62 44
E-post: alf.arvidsson@kultmed.umu.se

Läs mer om hans forskning på adress: www.umu.se/kultmed/personal/arvidsson/alf.html

Svenska värderingar i internationell jämförelse: International Social Survey Program

The International Social Survey Program (ISSP) är ett komparativt projekt med uppgift att konstruera och genomföra internationellt jämförbara attitydstudier. Från början var ISSP en form av fördjupat samarbete mellan fyra länders nationella attitydundersökningar. Idag omfattar databasen fyrtio länder i sex världsdelar, och varje år sedan starten 1985 samlas data in rörande en mängd olika attitydområden: statens ansvar och skyldigheter, social ojämlikhet, arbete, familj och kön, religion, miljö, och nationell identitet. Genom ISSP finns det alltså möjligheter att både jämföra länder som har en likartad samhällsstruktur och historia, och länder som skiljer sig påtagligt från varandra.

Kontakta gärna:Jonas Edlund, sociologiska institutionenTel: 090-786 78 22
E-post: Jonas.Edlund@soc.umu.se 

Läs mer om hans forskning på: www.umu.se/soc/forskning/research_areas_eng.html

European Social Survey (ESS) Round 3

European Social Survey (ESS) är ett komparativt forskningsprogram för studerandet av attityder, åsikter och preferenser i merparten av de europeiska länderna. Exempelvis ställs frågor om hur européerna lever, vilka politiska preferenser de har, och vad de tycker om jämställdhet, skatter, sjukvård och människor från andra länder. Hälften av frågorna i ESS upprepas vartannat år, och den andra hälften varierar mellan olika år.

Kontakta gärna Mikael Hjerm, sociologiska institutionen.
E-post: Mikael.Hjerm@soc.umu.se 

Läs mer om hans forskning på: www.umu.se/soc/forskning/research_areas_eng.html

Redaktör: Camilla Nilsson