NYHET Umeå universitets infektionsforskning fortsätter att stärka sin position. Två Umeåbaserade projekt tilldelas närmare 57 miljoner kronor i en stor satsning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Dessutom är forskare vid Umeå universitet medsökande till ett projekt inom laser- och plasmafysik.
– Umeå universitets infektionsforskning har en erkänt stark internationell position, mycket tack vare att det finns ett gränsöverskridande arbetssätt där forskarna samarbetar över olika ämnesområden för att nå ny kunskap. Väldigt få helt nya läkemedel mot infektionssjukdomar har utvecklats de senaste 50 åren. Våra forskare får tack vare anslagen från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse goda förutsättningar för att på molekylär nivå söka lösningar till de samhällsutmaningar vi står inför. Helt fantastiskt bra och roligt, säger Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet.
Totalt fördelar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse över 95 miljoner kronor till projekt där forskare vid Umeå universitet ingår. Sven Bergström, professor vid institutionen för molekylärbiologi, och Niklas Arnberg, professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi, är huvudsökande till de två Umeåbaserade projekt som tillsammans beviljats närmare 57 miljoner kronor. Fysikprofessorerna Gert Brodin och Mattias Marklund är medsökande till ett Chalmersbaserat projekt inom laser- och plasmafysik som tilldelats 38,5 miljoner kronor.
Det långsiktiga målet med det projekt som Niklas Arnberg är huvudsökande för är att identifiera de mekanismer som virus använder sig av för att ta sig in i en cell. Denna kunskap kan sedan användas för att utveckla nya läkemedel för behandling av virusorsakade infektioner i luftvägar och ögon. Forskarna kommer att koncentrera sig på infektioner som orsakas av influensavirus, ett virus som framför allt angriper de övre luftvägarna, samt picornavirus och adenovirus, som orsakar två olika typer av smittsamma ögonsjukdomar. – Det finns inga läkemedel för att behandla de infektioner som orsakas av adenovirus och picornavirus och det finns bara ett fåtal läkemedel för att behandla influensavirus, berättar Niklas Arnberg. De tre virusgrupperna använder liknande strategier för att infektera celler i luftvägar och ögon. Forskarna ska nu gå till botten med att kartlägga strukturerna hos de molekyler som dessa virus binder till på utsidan av celler. De ska också undersöka strukturerna hos de molekyler som finns i skyddande slemhinnor och hindrar virus från att binda till celler. Resultaten ska användas som mall för att designa och utveckla molekyler som kan binda till virus och hindra dessa från att få fästa till cellerna. – Vi har goda skäl att tro att sådana läkemedel har förmåga att förkorta sjukdomsperioden, minska symptom och förhindra smittspridning. Det skulle också minska de stora kostnader som är förenade med de infektioner som dessa virus – framför allt influensavirus – orsakar, säger Niklas Arnberg.
Projekt: ”Virus host cell interactions and development of inibitors”
Beviljat anslag: 23 781 000 kronor för ett femårigt projekt
Huvudsökande: Professor Niklas Arnberg, Umeå universitet
Medsökande: Professor Mikael Elofsson, Umeå universitet
Ett grundläggande problem med de flesta traditionella antibiotika är att de verkar genom att döda bakterierna. Inom det projekt där Sven Bergström är huvudsökande vill forskarna istället fokusera på att avväpna bakterierna så att de inte längre kan orsaka infektion. – Målet är att ta fram en helt ny typ av antibakteriella substanser för att avväpna bakterier. Fördelen är att det minskar risken för resistens mot antibakteriella läkemedel, berättar Sven Bergström. Till sin hjälp har de en specifik klass av kemiska molekyler som kallas 2-pyridoner. Tack vare dessa molekyler har de lyckats blockera den sjukdomsframkallande förmågan hos den bakterie som orsakar urinvägsinfektion. Vidareutveckling har dessutom lett till molekyler som kan påverka den sjukdomsframkallande förmågan hos helt andra typer av bakterier. – Vi ska nu undersöka vilka molekylära mekanismer som ligger bakom 2-pyridonernas förmåga att blockera den sjukdomsframkallande förmågan. Dessutom ska vi ta reda på om det går att förhöja effekten av antibiotika som finns på marknaden med hjälp av 2-pyridoner, säger Sven Bergström. Preliminära resultat visar att 2-pyridonerna kan förstärka effekten av Isoniazid, det antibiotikum som i första hand används för att bekämpa tuberkulos. – Resultaten är väldigt intressanta, särskilt med tanke på att man nyligen har upptäckt helt resistenta stammar av den bakterie som orsakar tuberkulos, säger Sven Bergström.
Projekt: ”Therapy for the future, disarming bacterial phatogenes”
Beviljat anslag: 33 005 000 kronor för ett femårigt projekt
Huvudsökande: Professor Sven Bergström, Umeå universitet
Medsökande: Fredrik Almqvist, Jörgen Johansson och Elisabeth Sauer-Eriksson, samtliga professorer vid Umeå universitet
Fysikprofessorerna Gert Brodin, Umeå univeristet, och Mattias Marklund, Chalmers/Umeå universitet ingår i ett Chalmersbaserat projekt inom laser- och plasmafysik, som tilldelas 38,5 miljoner kronor. Ett viktigt syfte med projektet är att utveckla tekniken kring acceleration av joner, vilket har stor potential för framtida tillämpningar. En högintressant tillämpning, även om den sannolikt ligger långt fram i tiden, är jonbaserad cancerterapi.Läs mer om projektet
Totalt beviljar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse drygt 770 miljoner kronor till 27 forskningsprojekt med potential att leda till nya vetenskapliga genombrott.
Läs pressmeddelandet från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse
Pressbilder från Umeå universitet
Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet
Telefon: 073-079 42 91
Sven Bergström, professor vid institutionen för molekylärbiologi
Telefon: 070-650 72 39
Niklas Arnberg, professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi
Telefon: 090-785 84 40, 070-548 84 40
Gert Brodin, professor vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 57 71
Redaktör: Karin Wikman