"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2017-06-29

Nasim Sabouri får Fernströmpriset 2017

NYHET En priskommitté vid medicinska fakulteten, Umeå universitet, meddelade nyligen att 2017 års Erik K. Fernström-pris går till Nasim Sabouri, gruppledare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik.

Nasim Sabouri får priset som ges till unga, lovande och framgångsrika forskare för hennes forskning kring bevarande av arvmassans struktur och konsekvenserna av att modifiera DNA-syntesens arbete.

Enligt kommitténs prismotivering får Nasim Sabouri priset ”för hennes framstående studier av enzymet Pfh1 och hur det löser upp sekundära DNA-strukturer.” Så kallade G4-strukturer är fyrsträngad DNA vars förekomst kopplats till både cancer och HIV. Kommittén betonar också Nasim Sabouris akademiska ledaregenskaper samt att hon representerar en ny generation forskare vid Umeå universitet som redan etablerat sig nationellt och internationellt.

Sedan Nasim Sabouri återvände till Umeå Universitet 2012 har hon fått flera prestigefulla anslag och utmärkelser som exempelvis Vetenskapsrådets projektbidrag för unga forskare, samt anslag från Kempestiftelserna och Wenner-Gren Stiftelserna. Hon har utsetts till Wenner-Gren Fellow, SSMF forskare och Wallenberg Academy Fellow. Som gruppledare har Nasim Sabouri publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar i tidskrifter såsom PLOS Genetics, Nucleic Acids Research och Chemistry.

Forskare med förtroendeuppdrag

Vid Umeå universitet har Nasim Sabouri etablerat ett internationellt ledande forskningsprogram om enzymet Pfh1 och G4-strukturer. Förekomsten av G4-strukturer hos DNA inne i levande har under lång tid varit omdebatterad. Men Nasim Sabouris forskning har bidragit med evidens för att de existerar och kan påverka DNA-syntes och genreglering. Under 2016 publicerade hon en rad arbeten där hennes grupp identifierade flera olika substanser som kan användas för att stabilisera G4-strukturer. Forskargruppen håller nu på att utvärdera dessa substansers kapacitet att reglera och stabilisera G4-strukturer i cellen.

Priskommittén vid Umeå universitet betonar även Nasim Sabouris akademiska ledaregenskaper, vilka lett till förtroendeuppdrag för Vetenskapsrådet och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Hon arbetar även aktivt med forskarutbildningsfrågor vid medicinska fakulteten, både genom undervisning i läkar-, tandläkar- och biomedicinprogrammen och som ledamot i Forskarutbildningsutskottet under perioden 2014-2017.

Stockholm-Umeå-Princeton-Umeå

Efter att Nasim Sabouri tog sin masterexamen vid Stockholms universitet 2004 inledde hon sina doktorandstudier vid Umeå universitet och med handledning av professor Erik Johansson vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Efter doktorsexamen i medicinsk kemi 2008 fick Nasim Sabouri ett femårigt postdok-stipendium från Wenner-Gren Stiftelserna. Hon flyttade då till USA och Princeton universitetet, där hon forskade under handledning av Professor Virginia Zakian. 2012 rekryterades hon till Umeå universitet och Institutionen för medicinsk kemi och biofysik för att etablera en forskargrupp som idag består av två doktorander och tre postdoks.

Nasim Sabouri kommer att hedras vid Umeå universitets årshögtid på lördagen den 21 oktober. Fernströmpriset delas ut under Forskningens dag vid Lunds universitet den 7 november.

Det svenska Fernströmpriset delas varje år ut till 6 framstående forskare inom medicin, en får varje medicinsk fakultet vid Göteborgs, Linköpings, Lunds, Umeå och Uppsala universitet samt Karolinska intitutet. Bland tidigare Fernströmpristagare vid Umeå universitet finns bland andra Nelson Gekara, Richard Lundmark, Andrei Chabes, Emmanuelle Charpentier, Jörgen Johansson och Niklas Arnberg.

Kontaktuppgifter till Nasim Sabouri:

Epost: nasim.sabouri@umu.se
Telefon: 072-566 2505

Om Fernströms pris:

Skeppsredare Eric K. Fernströms pris för unga forskare ges årligen på medicinska skolor i Sverige. I Umeå utses pristagaren av en särskild kommitté där Medicinska fakultetens dekan är ordförande.

Foto: Markus Marcetic© KAW/Kungl. Vetenskapsakademien

Redaktör: Daniel Harju