Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 15 nov, 2021

Nationalekonomiska föreningen i Umeå

NYHET Seminariet som anordnas av föreningen är öppet för allmänheten och där delas också föreningens två uppsatspriser ut. Föreningen har som mål att varje år dela ut ett pris till bästa mastersuppsats i ämnet nationalekonomi författad av en student vid Umeå universitet. I år delas två uppsatspriser ut.

Seminariet

Årets föreläsare vid seminariet är Professor Magnus Henrekson vid IFN i Stockholm. Titeln är ”Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas”.

Datum: Måndag den 22 november
Tid: 18.30-21.00
Lokal: Lindellhallen 3 (Samhällsvetarhuset), Umeå universitet.
Finns också möjlighet att delta vis zoom. Länk finns i kalendariet.

Seminariet är öppet för allmänheten och det kommer att serveras fika.

Uppsatspristagare

I samband med seminariet uppmärksammas årets pristagare av priset för bästa masteruppsats inom ämnesområdet nationalekonomi vid Handelshögskolan i Umeå läsåret 2020/21. Pristagare är Emil Björkman och Linda Svedmark.

Pristagare Linda Svedmark

Uppsatsens titel: ”The Family Gaps in Pay - Empirical Evidence From Japan”

De näst största löneskillnaderna mellan män och kvinnor bland OECD-länderna återfinns i Japan. Tidigare forskning har visat på att detta lönegap mellan män och kvinnor till stor del kan förklaras av att kvinnor tar ett större ansvar för barnen jämfört med männen och att detta i sin tur påverkar kvinnors löneutveckling.

I denna uppsats studeras vilka faktorer som främst kan förklara lönegapet mellan japanska män och kvinnor. Studien bygger på ett longitudinellt datamaterial från Japan Household Panel Survey. Den empiriska analysen bygger på så kallade fixa effekts modeller där det kontrolleras för ett flertal potentiella förklaringsfaktorer inklusive oobserverad tidsinvariant heterogenitet, mått på humankapital och arbetsegenskaper. Resultaten visar att närvaron av barn som är beroende av en förälder har en signifikant negativ påverkan på kvinnors löner, vilket utgör en viktig förklaring till betydande löneskillnader mellan mödrar och icke-mödrar. Däremot tyder resultaten på att mäns löner är helt opåverkade av närvaron av barn. Resultaten tyder även på att högutbildade kvinnors löner påverkas mer än relativt lågutbildade kvinnors löner. Dessutom är löneskillnaderna störst för kvinnor i 20-årsåldern för att sedan minska med stigande ålder.

Analyser av löneskillnader mellan män och kvinnor är viktiga för att kunna vidta åtgärder för att förhindra löneskillnader mellan män och kvinnor. En rimlig åtgärd utifrån resultaten i denna studie som troligen skulle minska löneskillnaden mellan japanska kvinnor och män är en utbyggnad av barnomsorgen.

Uppsatsen är mycket välskriven där Linda påvisar en mycket god förmåga att använda relevanta ekonometriska metoder för att analysera och testa formulerade hypoteser. Frågeställningen är viktig och aktuell ur ett samhällsekonomiskt perspektiv då resultaten har praktisk betydelse.

Pristagare Emil Björkman

Uppsatsens titel: ”Estimating Switching Costs in Electricity Retailing - Empirical Evidence from Sweden”.

I många situationer står konsumenterna inför en kostnad för att byta leverantör, antingen i monetära eller icke-monetära termer. Kostnaden förknippad med bytet kallas byteskostnad och kan leda till att konsumenter blir låsta till sin nuvarande leverantör. På den svenska elhandelsmarknaden sker få byten av elleverantör vilket skulle kunna förklaras av höga byteskostnader.

I uppsatsen används två olika modeller för att uppskatta byteskostnaderna på den svenska elhandelsmarknaden. Resultaten tyder på att det finns byteskostnader på marknaden och att de är mycket högre för konsumenterna knutna till stora leverantörer jämfört med konsumenterna hos de mindre leverantörerna. De beräknade byteskostnaderna för ett hushåll med en årlig elförbrukning på 2 000 kWh (liten lägenhet) uppskattas till mellan 600 kr och 1 100 kr beroende på val av modell. Relativt sett kan byteskostnaderna utgöra mellan 52% och 94% av det årliga elpriset. Byteskostnaderna kan dock inte ensamt förklara det låga antalet byten helt på egen hand. Den låga konsumentrörligheten på marknaden beror sannolikt också på de låga besparingarna från att byta leverantör.

Studien är viktig ur ett policyperspektiv då höga byteskostnader leder till en försämrad konkurrens på marknaden vilket i sin tur leder till högre konsumentpriser.

Emil påvisar en mycket god teoretisk förståelse och förmåga att använda relevanta ekonometriska metoder för att analysera och testa formulerade hypoteser. Uppsatsen är välskriven där avancerad ekonomisk teori och empiri förklaras på ett pedagogiskt sätt.

Kontaktperson