Nationell miljöpolitik och gränsöverskridande miljöproblem
NYHET
Lars Persson vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat hur länders miljöpolitik kan påverkas av att luftföroreningar passerar nationsgränser. Han visar bland annat att ett ökat inflytande från miljöorganisationer inte nödvändigtvis leder till höjda utsläppsskatter i alla länder.
Gränsöverskridande miljöproblem är mer aktuella än någonsin med tanke på den globala uppvärmningen och den pågående debatten om klimatproblem. Men hur påverkas ett lands optimala miljöpolitik om man tar hänsyn till att luftföroreningar sprids över nationsgränserna och därmed påverkar miljön i grannländerna?
Umeåforskaren Lars Persson har genom teoretiska modeller bland annat studerat hur den ekonomiska politiken i stora länder kan påverkas om man tar hänsyn till gränsöverskridande luftföroreningar. Han har också undersökt hur inflytelserika miljöorganisationer kan påverka miljöpolitiken.
USA, Kina och Ryssland är ekonomier som är tillräckligt stora för att kunna påverka världsmarknadspriset på ”smutsiga” varor som förorsakar utsläpp. Lars Perssons studie visar att det kan vara välfärdsförbättrande om dessa länder gemensamt höjer skatterna på smutsiga varor och produktionen av dessa, vilket ökar företagens kostnader, för att sedan använda skatteintäkterna till offentliga varor och tjänster. På detta sätt ökar världsmarknadspriset på smutsiga varor, något som leder till minskad produktion och totalmängd utsläpp.
Lars Persson visar också att om olika miljöorganisationer får ökat inflytande så behöver det inte nödvändigtvis leda till höjda utsläppsskatter överallt. Lite förenklat beror detta på att en hög nationell skatt leder till mindre utsläpp, som i sin tur även orsakar mindre miljöskada utomlands. Om den totala utsläppsmängden ska hållas på en konstant nivå, behöver således övriga länder inte höja skatten eftersom utsläppen i ursprungslandet minskat.
Miljöpolitiken i ett land kan leda till att inhemska företag väljer att flytta utomlands för att få en större vinst, vilket företagen kan använda som hot i löneförhandlingarna med facket. Omvänt gäller då att andra länders politik påverkar lönebildningen i ursprungslandet, något som i sin tur skapar motiv för politiskt samarbete mellan länder. Lars Persson visar att i vissa fall kan denna lönebildningseffekt faktiskt skapa ytterligare argument för att gemensamt öka skatten på utsläpp jämfört med fallet då länder agerar enbart utifrån ett nationellt perspektiv.
Torsdagen den 4 december försvarar Lars Persson, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Environmental Policy and Transboundary Externalities – Coordination and Commitment in Open Economies. Svensk titel: Miljöpolitik och gränsöverskridande externa effekter – koordinering och inflytande i öppna ekonomier. Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal S104, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Luca Micheletto, Department of Economics, University of Milan.
Kontaktuppgifter: Lars Persson, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet Telefon: 090-786 5845 E-post: lars.persson@econ.umu.se
