Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 08 apr, 2009

NO-laborationer behöver bli mer undersökande

NYHET Laborationer har en central plats i naturvetenskaplig undervisning. Per Högström, Umeå universitet, visar i sin avhandling att lärare i grundskolan vill inspirera eleverna till ett undersökande och reflekterande laborationsarbete. I praktiken hamnar dock ofta aktivitet och upplevelser i fokus.

NO-lärare i den svenska grundskolan vill främst att laborationerna ska leda till att eleverna utvecklar förståelse av begrepp och fenomen, intresse för naturvetenskap och förmåga att tänka och reflektera kring det laborativa arbetet. Lärarna vill att eleverna ska fundera över genomförandet och ställa sig frågor som: ”Är resultaten rimliga?”. När lärarna beskriver specifika laborationer från undervisningen visar det sig vara viktigare att stimulera aktivitet och upplevelser, d.v.s. ”att göra” blir viktigare än att undersöka något. De skriftliga laborationsinstruktionerna är i hög grad inriktade på att hjälpa eleverna att se fenomen och bearbeta begrepp och i lägre grad på att stimulera deras undersökande arbete och deras reflekterande över det laborativa arbetet.

Avhandlingen bygger på fyra delstudier där intervjuer med lärare och elever har genomförts, laborationsinstruktioner har analyserats och autentiska laborationer har videofilmats för att beskriva hur lärarnas mål blir synliga och eftersträvas i praktiken. – Det visar sig att avsikterna med laborationerna inte är uppenbara för eleverna. Läraren har ofta fler mål än vad som kommer fram under genomförandet. En del av målen uttrycks inte explicit för eleverna utan det är via samspelet mellan läraren och eleverna som målen blir tydliga, vilket medför att eleverna får hjälp att se vad laborationen ska visa, säger Per Högström.
Laborationsinstruktionerna används flitigt av både lärare och elever och mycket av det samspel som sker tar sin utgångspunkt i dem. Då laborationsinstruktionen förmedlar samma budskap som läraren gynnar det elevernas möjligheter att bearbeta laborationen.

En del av laborationerna inbjuder till ett undersökande arbete. Det används främst för att det stimulerar elevernas intresse och inte för att lära eleverna hur man systematiskt undersöker fenomen i naturen eller hur man gör naturvetenskapliga undersökningar.
– Ett resultat som förvånar är att lärarna tyckte att fysiklaborationerna var lättast att göra konkreta och verklighetsförankrade och kemilaborationerna ansågs vara mest problematiska i och med att de har en hög abstraktionsnivå, berättar Per Högström.

I avhandlingen jämförs de mål lärare i den svenska grundskolan har med mål som lärare i andra länder och andra skolformer har. En slutsats från avhandlingen är att det är viktigt att uppmärksamma laborationernas mål för att tydliggöra vilka kunskaper och färdigheter man vill ge eleverna möjlighet att utveckla via det laborativa arbetet.

Per Högström är uppvuxen i Luleå och har tidigare arbetat som NO-lärare i grundskolans senare år, samt arbetat på lärarutbildningen i Luleå.

Fredagen den 17 april försvarar Per Högström, Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, sin avhandling med titeln ” Laborativt arbete i grundskolans senare år - lärares mål och hur de implementeras” Disputationen äger rum kl.10.00 i sal N450, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Andreas Redfors, Högskolan Kristianstad.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-20628

För ytterligare information, kontakta:
Per Högström Telefon: 0920-49 1756
E-post: per.hogstrom@ltu.se

Redaktör: Karin Wikman