"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2017-10-05

Nobelpriset i kemi 2017 går till elektronmikroskopiforskning

NYHET Årets Nobelpris i kemi tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Forskningen bedrivs även vid Umeå universitet.

– Vi tycker det är jättekul att få den uppmärksamheten eftersom vi precis har byggt upp en facilitet med möjlighet att använda dessa metoder, säger en överväldigad Linda Sandblad, samordnare för Umeå Core Facility for Electron Microscopy.

Linda själv är aktiv inom området och studerade vid European Molecular Biology Laboratory, EMBL, i Heidelberg, Tyskland. Där var även Jacques Dubochet tidigare verksam och det är också platsen där han tog fram metoderna för forskningen. 

Jaques Dubochet har upptäckt att om man fryser vatten och allt som är i vattenlösning väldigt snabbt till – 196 grader Celsius. Vid processen bildas inte vattenkristaller, istället kan ämnet liknas med strukturen av glas, ett fönster för elektroner talas det om. Detta kan man då se i ett elektronmikroskop eftersom materialet får en amorf fast form.

Första experimenten utfördes under 1970-talet av Jacques Dubochet så forskningen har många aktiva år bakom sig. Sedan dess har detektorerna i kamerorna utvecklats och möjliggjort för forskningen att nå sin fulla potential. Bildbehandlingen och beräkningen för att se protein strukturer arbetades fram av Joachim Frank och Richard Henderson.

– Möjligheterna att studera proteiner, celler och virus i Ångströmupplösning blir enklare med denna metod. Resultaten blir tydligare och man kan få en bild av cellers byggstenar, säger Linda Sandblad.

Linda Sandblad, samordnare för Umeå Core Facility for Electron Microscopy.

Kryoelektronmikroskopi är ett forskningsområde där samarbeten utvecklas vid universitet runt om i världen. Mjukvaran som används är så kallad academic freeware så den är tillgänglig som öppen resurs för alla forskare. Det ordnas både kurser och symposier för att vidare uppmärksamma forskningen på området och för att nå gemensamma framsteg. Jacques Dubochet och Richard Henderson besökte Umeå universitet i maj 2017 där de närvarade vid faciliteten och Henderson höll även ett föredrag.

I Sverige finns det två SciLifeLab-anknutna faciliteter med utrustning lämpad för forskningsområdet. I Umeå finns dessa i nyrenoverade lokaler i KBC huset. Mikroskopen, som tillkommit genom stora bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Kempestiftelserna, installerades 2016 och i nuläget testas systemen när det gäller noggrannhet. I början av 2018 kommer faciliteten att öppnas för deltagande i nationella projekt. Den andra faciliteten i Sverige finns i Solna. Det rör sig om exakt likadana mikroskop, vilket är bra för samarbetet enligt Linda, då samma forskning kan bedrivas vid de olika faciliteterna.

– Just nu har vi kapacitet för två projekt per vecka i Umeå, men omsättningen kommer förmodligen att öka med den nya uppmärksamheten. Vilket är bra för oss då vi vill vara med i framkanten på utvecklingen och ha den senaste tekniken. Det kommer att ge oss fler möjligheter att förbättra vår framtida forskning, säger Linda.

– Möjligheterna att studera proteiner, celler och virus i Ångströmupplösning blir enklare med denna metod. Resultaten blir tydligare och man kan få en bild av cellers byggstenar, säger Linda Sandblad.

Text: Markus Välimaa

Redaktör: Mattias Grundström Mitz