Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 16 feb, 2006

Norrbottniskt 1500-tal – både himmel och helvete

NYHET Goda och hoppfulla fredstider med skönt klimat och allt rikare gårdar förbyttes i krigstider, pest och långvarig missväxt. En aktuell avhandling från Umeå universitet visar att livet i Norrbotten gick från himmel till helvete under 1500-talets lopp.

”Allt är här behagligt, lugnt och tryggt”, beskriver Olaus Magnus det norrbottniska 1500-talet. ”Otukt, hor och äktenskapsbrott varken begås eller nämnas hos dem”, konstaterar han om livet bland människorna i norr, och beskriver också den livliga handeln på Torneå marknad vid midsommartid år 1518.

Just brister i sedligheten är visserligen den vanligaste orsaken till att människor hamnar inför tinget i dessa områden, visar Mats Berglund med hjälp av senare källor i sin doktorsavhandling. Föräktenskapliga förbindelser är legio och äktenskapsbrotten inte ovanliga. Men samma källor berättar också om goda tider när det gäller handeln och ekonomin. Fisket är gott och jakten god, handel och jordbruk expanderar, nya gårdar tillkommer och de redan etablerade bruken växer i storlek.

Omkring år 1560 har genomsnittsgården en åkerareal på 2 hektar. Mats Berglund förklarar att det bakom denna positiva utveckling ligger en mycket kraftig befolkningstillväxt i området från 1520-talet och framåt. Det är mycket ungdomar i byarna och vid mitten av århundradet finns en ung befolkning som förmodligen ser ljust på framtiden. Klimatet är skönt, inga allvarligare pestepidemier har drabbat befolkningen under de senaste årtiondena, missväxtåren har varit sällsynta. Denna period under Gustav Vasa, fram till hans död år 1560, är också fredens decennier.

- Det var naturligtvis inget himmelrike, säger Mats Berglund, men kanske så nära man kan komma under tider när människorna var mycket utsatta för allehanda ont.

Från och med 1560-talet träder samhället in i ett nytt skede. Krig, pestepidemier och långvarig missväxt drabbar riket. I Norrbotten minskar antalet gårdar och folkmängden sjunker. Antalet skattebefriade gårdar ökar också kraftigt. Det är jordbruk som inte kan betala de mycket kraftiga pålagorna som orsakas av det ständiga krigstillståndet. Utskrivningen av knektar sker under i stort sett hela det återstående århundradet. Dräneringen av dessa unga män, genom ständiga soldatutskrivningar, leder till en relativ ökning av antalet äldre i samhället.

I början av 1600-talet utsätts människorna i Norrbotten för svåra påfrestningar. Svaga skördar, boskapspest som reducerar kreatursstocken med hälften eller mer, fortsatta utskrivningar, nya pålagor hemsöker området.

– Källorna talar om fattiga och utfattiga, om att man intet förmådde, berättar Mats Berglund. Knappt några ungdomar finns kvar på gårdarna. Bruken sköts av änkor och änklingar. För många är det kanske inte helvetet, men nära.

Fredagen den 24 februari försvarar Mats Berglund, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Gårdar och folk i norr. Bebyggelse, befolkning och jordbruk i Norrbotten under 1500-talet. Disputationen äger rum kl 10.15 i Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är docent Eljas Orrman, Riksarkivet i Helsingfors.

Ladda ner och läs hela eller delar av avhandlingen på adress: www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=691

Mats Berglund är född i Västerbotten och uppvuxen i Luleå, men bor nu i Lund.
För mer information eller intervju, kontakta honom gärna på tel 046-14 81 34, 070-226 53 46 eller e-post: matber25@hotmail.com

Redaktör: Helena Vejbrink