NYHET I dagarna utkommer boken ”Fattigdom arbete och fostran. Välfärd i dåtidens Sverige”, skriven av Kerstin Holmlund, professor vid pedagogiska institutionen. Boken granskar samhällsförhållanden under industrialiseringen för att få kunskap om vad som orsakade fattigdom, hur fattigdom hanterades och vad fattigdomen gjorde med barn och vuxna.
Boken bygger på fyra delstudier. En av studierna handlar om innehållet i fattigvårdens nationella regelverk och hur det tillämpades på ärenden som rörde föräldrar och barn. De fattiga medborgarnas liksom samhällets rättigheter och skyldigheter klargörs utifrån Högsta domstolens granskning av konkreta fall och tolkningar av förordningstextens innebörder. En annan studie handlar om samhällsförhållanden och fattigvården i Stockholm. Här utreds vilka samhällsproblem som var aktuella, hur fattigvården fungerade, vilka stridigheter som pågick, vilka aktörer som deltog och vilka värden som stod på spel. I den tredje studien står fostransfrågor och myndigheters samarbete i centrum. Hur fostran gick till och vilka riktlinjer, institutioner, verksamheter och samarbeten som var vägledande för fattigvården utreds. Den fjärde studien handlar om levnadsvillkor under ett livslopp. En grupp fattiga föräldrar och deras barn följs från födelsen till vuxen ålder – via familjen, skolor, institutioner etc. Boken bygger på ett omfattande arkivmaterial. I verklighetsnära berättelser förmedlas människors liv och öden.
Trots att fattigdom har varit och är ett välkänt samhällsproblem saknas analyser av vad tillgång till pengar och brist på pengar har för direkta sociala konsekvenser. Detta beror på att det är svårt att utreda och bevisa ekonomiska orsakssamband för sociala förhållanden. Svårigheten ligger bland annat i att blottlägga ekonomiska gränssnitt och relatera dem till sociala förhållanden exempelvis arbete, hälsa, boende och utbildning, så att sambandet mellan dem framträder. Slutsatsen har därför varit att det är bättre att lägga samman riskfaktorer och studera dem mer ingående.
– I historiska studier kan individers handlingar och samtida samhälleliga sammanhang integreras och dess reella betydelse blir därmed möjlig att utreda, menar Kerstin Holmlund.
– Slutet av 1800-talet är en eftersatt period i historieskrivningen om barn, barndom och den alltjämt aktuella fattigdomsproblematiken. Detta tomrum har nu Kerstin Holmlund med sin välskrivna och koherenta bok bidragit till att fylla, säger Monica Reichenberg, professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet samt gästprofessor vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.
Här finns Kerstin Holmlunds publikationer och kontaktuppgifter
Redaktör: Eva Stoianov