NYHET
Att rena förorenat avfall och att effektivisera utlandsbiståndet är exempel på komplexa problem. Lösningarna kräver ofta att forskare från olika områden samarbetar. I en ny bok, delvis redigerad vid Umeå universitet, beskriver några systemtänkande svenska forskare sina studier.
I en värld där problemen blir alltmer komplexa, kräver lösningarna ofta en mångvetenskaplig ansats. En förutsättning är då att forskare från olika discipliner kan kommunicera. För det krävs ett gemensamt ”vetenskapligt språk”, och det så kallade systemtänkandet tillhandahåller en sådan gemensam referensram.
I en ny bok, utgiven på förlaget Kluwer Academic Publishers, beskriver en rad svenska forskare de studier de bedriver kring komplexa problem som kräver en systemanalytisk ansats. Boken är redigerad av Mats-Olov Olsson, Centrum för regionalvetenskap (Cerum) vid Umeå universitet och Gunnar Sjöstedt, Utrikespolitiska institutet i Stockholm.
Några forskningsprojekt syftar till att förbättra olika funktioner och rutiner i samhället. Det kan gälla sådant som hanteringen av förorenande avfall, att göra utlandsbiståndet mer effektivt eller att utveckla bättre rutiner för förhandlingar i internationell handel. Andra projekt fokuserar på systemtänkande för bättre design och konstruktion.
Nya metoder kan utvecklas för att förbättra effektiviteten och säkerheten i det mänskliga samspelet med stora datorbaserade system – exempelvis vid datorbaserad medicinsk övervakning i hemmen.
I viss forskning är det främsta syftet att generera ny kunskap och nya teorier. I boken behandlas bland annat vissa aspekter av den mänskliga hjärnans funktion och möjligheten att utveckla operativa mått på ekologisk hållbarhet.
Boken har tillkommit på initiativ av forskningsrådet Formas, som är svensk medlemsorganisation i IIASA, ett internationellt forskningsinstitut för tillämpad systemanalys beläget utanför Wien i Österrike. Med boken vill Formas stimulera intresset för forskning om komplexa problem som kräver en mångvetenskaplig systemanalytisk ansats.
