NYHET Vad vet vi om dagens myndighetstexter? Är de svåra eller lätta att läsa och förstå? Vad tycker läsarna? Och hur går skrivarbetet till på myndigheter? I en ny bok, "Myndigheterna har ordet", presenteras undersökningar av texter och skrivande i myndighetssverige.
Vem skriver? Vem ansvarar för innehållet och hur används textmallar? Med hjälp av exempel från några stora myndigheter får vi en inblick i förutsättningarna för skrivande och i hur arbetet går till.
I boken Myndigheterna har ordet analyseras olika textgenrer och vi får veta hur mottagarna uppfattar dessa texter. Boken ger en bild av myndigheters skriftliga kommunikation av i dag jämfört med för tio år sedan.Boken tar utgångspunkt i vad som brukar kallas klarspråkråden, dvs. de vägledande principerna för hur man skriver begripligt myndighetsspråk, men problematiserar det och gör också nedslag i hela kommunikationskedjan - från textproduktionen över texterna till mottagande av myndighetstext. Att uppmärksamma hela kedjan har hittills varit ovanligt i språkvetenskaplig forskning. Tidigare har mest intresse ägnats åt att analysera själva texterna.Boken vänder sig i första hand till språkintresserade studenter och forskare och sådana som intresserar sig för forskning på skrivna texter och deras avsändare och mottagare, men även skribenter på myndigheter, kommuner och andra offentliga organ.
En av författarna till boken är Marie Sörlin, lektor i nordiska språk med inriktning mot modern svenska vid institutionen för språkstudier, Umeå universitet.
Redaktör: Per Melander