NYHET Vad betyder rummet för vilka frågor som formuleras inom forskning och politik? I en ny bok från Umeå universitet uppmärksammas det ökade intresset för rumslig teori inom human- och samhällsvetenskaperna.
Författarna och forskarna Maria Rönnlund (Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap) och Aina Tollefsen (Institutionen för geografi och ekonomisk historia) argumenterar för behovet att teoretisera rummet och därmed gå bortom vardagliga förståelser om rummet som en neutral arena.
I boken presenteras olika samhällsvetenskapliga teorier om rum och plats, där i synnerhet Henri Lefebvres teori om hur rummet produceras lyfts fram. Med utgångspunkt i ämnen som geografi, pedagogik, historia, sociologi och arkitektur visar författarna hur den rumsliga teorin har bidragit till ny kunskap inom olika forskningsfält, exempelvis om människors vardag och livsvillkor, urbanisering, gentrifiering och globalisering.
– Rummet tas ofta för givet som någonting passivt, som en yta eller utrymme där människor rör sig och saker sker, säger Rönnlund och Tollefsen. Att teoretisera rummet innebär att levandegöra det, att analysera hur rummet skapas, hur det blir till genom politiska beslut, utreda ekonomiska förhållanden, men även se till människors vardagliga rutiner och handlingar. Rumslig teori kan fördjupa analyser av hur städer byggs, för vem och av vem, hur regionalpolitik formuleras och utövas, hur vissa rum har makt över andra rum och hur rumsliga identiteter uppkommer och förändras.
Här finns ett smakprov på boken
Aina Tollefsen, Institutionen för geografi och ekonomisk historia
Telefon: 070-3826325
Redaktör: Eva Stoianov