Hoppa direkt till innehållet

Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 19 november 2020)

printicon
Publicerad: 20 apr, 2020

Ny forskning om sjukvård i glesbygd och politisk aktivism

NYHET Ny avhandling från Umeå universitet om politisk aktivism i samband med neddragningar av sjukvården i glesbygden. Resultaten synliggör hur en förändrad syn på välfärd försämrat möjligheterna att bedriva en jämlik vård i Sverige. Avhandlingen visar på hur systemfel påverkar glesbygden som missgynnas av den pågående omstruktureringen av sjukvården.

Text: Marie Oskarsson

Desirée Enlund är kulturgeograf vid Umeå universitet och har studerat två fall av konflikter i samband med omstruktureringar av sjukvården i Jämtland och Västernorrland.

– Aktivism är inte bara är ett storstadsfenomen, som det ibland finns föreställningar om, det kan vara så att liknade företeelser betraktas olika. I städer betraktas sociala rörelser som aktivism, men byalag och byarörelser som finns på glesbygden ses inte som politiska rörelser på samma sätt, säger Desirée Enlund.

Desirée belyser att också landsbygden har aktiva politiska rörelser som kämpar för sina rättigheter i en välfärdsstat under förändring. Vissa omvandlingar av välfärdsstaten och samhället skapar konflikter i våra städer medan andra gör det utanför städerna. Men de kan ses som olika sidor av samma mynt. Medan många sociala rörelser i städer jobbar med frågor som rätten till bostad, där bostadsbristen skapar problem för olika grupper, så kan man säga att på landsbygden kämpar rörelser med andra frågor.

–Där är det just bristen på människor som kan skapa problem och som folk mobiliserar sig i rörelser och organisationer för att motverka. I de fall jag har kollat på är det rätten till sjukvård de mobiliserat runt, dock på olika sätt, säger Desirée Enlund.

Den ena konflikten hon studerat är nedläggningen av akutsjukvården och BB vid Sollefteå sjukhus. Det andra fallet är beslutet att stänga vårdcentralen i Offerdal på 1990-talet. I det första fallet resulterade neddragningarna i massiva protester från befolkningen och att en social rörelse växte fram. Det andra fallet ledde till en mer nedtonad form av protest: en kooperativ vårdcentral ägd av befolkningen, något som senare också öppnades i Sollefteå som ett resultat av protesterna.

– Jag menar att kooperativen i båda fallen ska ses som politiska eller en form av aktivism, fast att de skiljer sig från vad vi vanligtvis ser som politisk aktivism, säger Desirée Enlund.

I Offerdal resulterade medborgarnas engagemang i att det skapades en helt ny och unik kombination av kooperativ vårdcentral och företagshälsovård på orten. Där har man har nu lyckats behålla primärvård i snart trettio år. Större valfrihet har varit en viktig drivkraft till olika reformer av välfärden. Valfriheten har handlat om antingen storskaliga offentliga eller vinstdrivande privata företag. De har setts som de enda alternativen, speciellt inom sjukvården. Det man missar då är att det redan finns andra sätt att organisera sjukvård, till exempel kooperativa vårdcentraler utan vinstintresse.

– Min forskning lyfter upp dessa alternativa sätt att producera sjukvård, för att visa på att det är möjligt och faktiskt redan existerar. Dessa alternativ glöms ofta bort i diskussioner kring den eventuella nyttan och kostnaden med privat eller offentlig vård, säger Desirée Enlund.

De studerade fallen ger insyn i hur regionernas syn på icke-vinstdrivande vårdcentraler har förändrats över tid. Från en vilja att experimentera och stötta alternativa organisationer under början av 1990-talet, har den gått mot 2010-talets fokus på att skapa en rättvis marknad för sjukvård.

– De kooperativa vårdcentraler som jag har studerat kämpar för att överleva i ett system som inte är anpassat efter dem. När man studerar medborgarkooperativet i Offerdal kan man se att det har blivit svårare att överleva och erbjuda primärvård i glesbygd från 1990-talet till idag, och medborgarkooperativet i Sollefteå som gick i konkurs visar på hur svårt det är att starta ett icke-vinstdrivande sjukvårdsföretag i dag. Trots svårigheterna fortsätter kooperativet i Offerdal att kämpa för att säkerställa tillgång till sjukvård på landsbygden, men det har sitt pris, säger Desirée Enlund.

– Min förhoppning är att min forskning ska kunna bidra till en diskussion kring vilken typ av sjukvårdssystem vi vill ha, genom att visa på konsekvenserna av de senaste decenniernas nedskärningar och omstruktureringar av sjukvården. De som bor på landsbygden skulle kunna ha nytta av att en sådan diskussion tas upp, men också många av de andra grupper i samhället som har varit förlorarna i denna omstrukturering, säger Desirée Enlund.

Länk till avhandlingen

Länk till pressbild

Om disputationen

Desirée Enlund, institutionen för Geografi och Umeå centrum för genusstudier försvarar 24 april sin avhandling med den svenska titeln: Upproriska landsbygder – Sociala rörelsers omarbetande och motstånd mot sjukvårdens omvandling i svensk glesbygd (Engelsk titel: Contentious Countrysides - Social movements reworking and resisting public healthcare restructuring in rural Sweden)

Fakultetsopponent: Professor Cindi Katz, The City University of New York

Disputationen hålls på engelska

Tid: Fredag 24 april, 2020 kl. 13:00 - 15:00

Lokal: S205, Samhällsvetarhuset.

OBS!

Disputationen genomförs huvudsakligen digitalt, både för anställda och för allmänhet. Den genomförs även i mindre skala på Campus. Länk till disputationen kommer att publiceras här.

För mer information kontakta gärna