Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon
Publicerad: 02 apr, 2013

Ny medieforskning: "Redigerade anklagelser"

NYHET Redigering i tv-reportage är en tyst kommunikation som gör det möjligt för tv-journalister att berätta en historia utan att använda ord. Redigeringen berättar genom att hjälpa till och motarbeta det som någon annan säger genom bildval, musikunderlag och genom placeringen av uttalanden i den inbördes ordning man valt.

Piotr Urniaz

I en ny doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap, belyser Piotr Urniaz, Umeå universitet, redigeringens möjliga roller i ansvarsutkrävande tv-journalistik. Vad kan då redigeringens roll vara?

En strategi kan vara att skapa konstgjorda ”samtal” mellan personer. Ett och samma uttalande kan då presenteras som ett aggressivt utfall eller som ett övervägt bemötande av ett sådant utfall. Detta har självfallet betydelse för hur vi som åskådare uppfattar de olika talarna och det de har att säga.

Redigering kan också få reportern att försvinna och befria vederbörande från att framstå som en jobbig typ som provocerar fram uttalanden och som söker vissa svar. Riktigt ”ful” redigering kan skapa samtal som inte riktigt hade förlöpt på samma sätt om personerna fanns i samma rum.
Till exempel kan en sammanställning av en intervju med en påannonsering innebära att det mest kontroversiella påståendet är inläst i påannonseringen, medan själva intervjun saknar det kontroversiella påståendet. Exempelvis kan man antyda att socialtjänsten är rasistisk utan att den intervjuade representanten för denna myndighet får bemöta denna anklagelse.

Piotr Urniaz understryker att han inte hävdar att de tekniker som belyses i avhandlingen är kännetecknande för tv-journalistiken i Sverige. Exemplen hämtas visserligen från svensk granskande tv-journalistik, men hans undersökning utreder hur redigering kan användas och missbrukas som kommunikationsform, inte hur tv-journalistik fungerar generellt.
Det är alltså ett bidrag till en mer principiell debatt om kommunikationsetik snarare än en anklagelse mot den granskande tv-journalistiken som ju oftast gör ett viktigt jobb för samhället.

I avhandlingen utvecklar han också en teoretisk modell av skuld som förklarar olika sätt att uppmuntra åskådaren till att uppfatta att en aktör är skyldig. Modellen gör också en distinktion mellan två huvudformer av skuld: missgärning och karaktärsskuld. Karaktärsskuld är mest intressant ur en etisk synvinkel. Här blir personen skyldig på grund av sina egenskaper och drivkrafter, snarare än sitt handlande.

När Kalla Fakta (2009) porträtterade Mona Sahlin som en person som behöver hjälp med att komma ihåg att betala sina räkningar handlar det om karaktärsskuld. Denna typ av anklagelse kan byggas utav små misstag men kan ha nog så allvarliga konsekvenser för bilden av personen. Journalisters påvisande av karaktärsskuld innebär ett angrepp på själva den grund som publiken förknippar med offentliga personers handlande, alltså själva förmågan att göra rätt saker eller oförmågan till att bättra sig.
Det är förmodligen ofta ett hårdare slag mot karriären att bli framställd som den som inte kan göra bättre än att bli framställd som den som gjort fel.

Disputationen äger rum fredag den 5 april, kl 13.00, i Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet.

Opponent: Göran Eriksson, professor, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet.

Kontaktuppgifter: Piotr Urniaz, piotr.urniaz@kultmed.umu.se, tel. 072-202 13 35

Länk till avhandlingen Redigering och skuld. Ett pragmatiskt och kognitivt perspektiv på komposition och reception av granskande tv-reportage – Editing and Guilt. A pragmatic and cognitive perspective on composition and reception of investigative TV reporting.

Redaktör: Per Melander