NYHET Risken för elitidrottare att åka fast för bloddoping, där man använder sig av transfusioner med eget blod, har hittills varit närmast obefintlig. Med hjälp av en ny analysmetod hoppas Christer Malm vid Umeå universitet kunna sätta stopp för denna typ av bloddoping.
Den fysiska prestationsförmågan kan ökas rejält, framför allt i konditionsidrotter som skidåkning, löpning och cykling, genom att öka förekomsten av röda blodkroppar i blodet. Problemet är att det har saknats metoder för att avslöja dem som inför tävlingar tar transfusioner av eget blod. Nu hoppas Christer Malm, docent och chef vid idrottsmedicin, Umeå universitet, kunna råda bot på detta med hjälp av en helt ny analysmetod.
– Med den här metoden hoppas vi kunna täppa igen ett stort hål i testmetodiken när det gäller doping. Hittills har vi inte haft några verktyg alls när det gäller den här typen av bloddoping, därför är detta av mycket stor betydelse, säger Christer Malm, som även är verksam vid Winternet, Boden.
Det idrottare gör vid bloddoping är att de långt före en viktig tävling tappar sig själva på blod. Blodet förvaras i påsar som läggs i frysen. När det är dags för tävling tinar man upp blodpåsarna och transfunderar in blodet i blodbanan igen, ungefär som när man får ett dropp. På så sätt ökar dopingsmetoden antalet cirkulerande röda blodkroppar i kroppen, vilket därmed ökar prestationsförmågan genom maximal syreupptagning.
För elitidrottare ökar metoden prestationsförmågan med någon eller några procentenheter. Men eftersom marginalerna ofta är mycket små kan detta vara helt avgörande för tävlingsresultaten.
Det Christer Malm och hans kollegor nu har utvecklat är en metod där man genom att analysera ett antal biomarkörer i blodet kan se om det finns spår av nedfrysning. Forskarna har bland annat testat metoden genom bloddopa elva försökspersoner och jämfört blodprover från dessa med prover från en kontrollgrupp.
Så här långt visar resultaten att man kan avslöja doping i minst sex dagar efter att en blodtransfusion har genomförts.
– Analysresultaten blir mindre tydliga med tiden, samtidigt som effekten av bloddoping kan hålla i sig i upp till 16 veckor efter transfusionstillfället. Därför hoppas vi i framtiden kunna förfina analysmetoden, så att det blir möjligt att avslöja bloddoping under en längre tidsperiod, säger Christer Malm.
Exakt vad man undersöker med analysmetoden är hemligt. Metoden är dock patenterad och forskarna har även inlett samarbeten med dopinglaboratoriet i Huddinge, som ska validera metoden. Den måste också godkännas av den internationella anti-dopingsorganisationen Wada (World Anti-Doping Agency) innan den kan användas i samband med idrottsevenemang.
– Säkerheten när det gäller den här typen av analyser är oerhört viktig. Det må vara hänt att vi missar någon som har dopat sig, men det som aldrig får hända är att metoden visar falskt positiva resultat och fäller någon som är oskyldig. Därför är det viktigt att dopinglaboratorier runt om i världen nu får testa metoden ordentligt innan den tas i bruk, säger Christer Malm.
En längre intervju med Christer Malm där han berättar om analysmetoden kan du se i Vetenskapens värld på SVT Play.
Christer Malm Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap/idrottsmedicin Umeå universitet Telefon: 090 786 66 21, 070 246 14 66
E-post: christer.malm@idrott.umu.se
Redaktör: Mattias Grundström Mitz