NYHET
Vetenskapsrådet har anslagit 3 690 000 kronor för utvärdering av ny teknologi för individuellt utformad och intensiv gångträning efter stroke. En del av denna forskning sker vid Umeå universitet.
Studien leds från Danderyds sjukhus, där Jörgen Borg, rehabiliteringsläkare, är huvudsökande. Från Umeå universitet deltar Charlotte Häger, professor vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, liksom forskare från Göteborgs universitet och internationellt från både Tyskland och Japan.
Vetenskapsrådets treåriga anslag går till en multicenterstudie som ska undersöka värdet av att gångträna med ett så kallat Hybrid Assistive Limb (HAL) exoskeleton system för strokerehabilitering. Utvärdering ska bl.a. ske med gånganalys i det rörelseanalyslab som Charlotte Häger förestår.
Stroke som drabbar 30 000 personer i Sverige varje år är globalt en folksjukdom, och den leder till bestående funktionshinder hos en majoritet av de drabbade. Att få tillbaka förmågan att förflytta sig och klara sysslorna i vardagslivet är viktigt för att uppnå oberoende, god livskvalitet och hälsa och har därför hög prioritet inom rehabiliteringen. Tidigt påbörjad och intensiv funktionsträning som tar tillvara nervsystemets plasticitet, är basen i dagens rehabiliteringsprogram. Men det finns ett starkt behov av nya metoder som förstärker effekten av individuellt utformad träning. Innovativ teknologi erbjuder nya möjligheter att rikta och intensifiera behandlingen och nå en bättre funktionsnivå.
I samarbete med en japansk grupp har, berättar Charlotte Häger, forskarna prövat HAL-systemet (Hybrid Assistive Limb), som bygger på en ny princip för gångträning efter stroke. Metoden omfattar ett yttre stödskelett med sofistikerad styrning och medger träning av gångmönster, som efterliknar det normala även när benet är höggradigt försvagat.
- Vi har redovisat metodens användbarhet när träning påbörjas 7 veckor efter stroke. Motsvarande har gjorts för användning i sent skede - 12 månader eller mer - efter stroke, i Japan och Tyskland. Resultaten visar att metoden kan ge en meningsfull effekt på gångförmågan, säger Charlotte Häger.
- Vi planerar nu multicenterstudier i tidigt respektive sent skede efter stroke för att undersöka effekten på gångförmågan och andra vardagliga aktiviteter, på kardiovaskulär hälsa/allmänkondition och för att belysa kostnadseffektiviteten jämfört med andra behandlingsalternativ. Studierna samordnas med grupper i Sverige, Tyskland och Japan.
