Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Ny metod ger snabbare pupillvidgning inför gråstarrskirurgi

NYHET Injektion av så kallade intrakamerala mydriatika är en snabbare metod än den nuvarande för att vidga pupillen inför gråstarrsoperation. Det visar Björn Lundberg i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 1 februari.

För att möjliggöra operation av grå starr (katarakt) behöver ögats pupill utvidgas. I avhandlingen presenteras intrakamerala mydriatika (ICM), som är en ny metod för att utvidga pupillen inför operation av grå starr (katarakt).

Metoden går ut på att man sprutar in en mindre mängd pupillvidgande läkemedel tillsammans med ett bedövningsmedel i främre delen av ögat i början av operationen. Pupillen utvidgas då på ca 20 sekunder och man kan sedan fortsätta att operera direkt. Detta ska jämföras med den traditionella droppmetoden för pupillvidgning, som tar ca 30–45 minuter.

ICM har därför en potential att underlätta en ökning av operationsvolymerna och metoden används nu på flera ögonkliniker i och utanför Sverige. ICM kan också minska risken för biverkningar i övriga kroppen jämfört med nuvarande metod, och den totala mängden läkemedel vid kataraktoperationen reduceras. Med ICM visar det sig att pupillstorleken ökar under operationens gång, vilket oftast är en fördel.

Det är också visat att ICM inte har några skadliga effekter på ögat och att patienterna inte har mera obehag vid operationen jämfört med den traditionella droppmetoden.

En nackdel med ICM är att pupillen blir mindre jämfört med när man använder droppar innan operationen. Detta påverkar dock inte själva kataraktoperationen eller patientens synskärpa efteråt negativt. Pupillvidgning innan kataraktoperation sker traditionellt genom att pupillvidgande läkemedel droppas på ögat innan operationen.

Denna rutin har flera nackdelar. För det första måste droppen passera genom ögats hornhinna innan den kan ha effekt inne i ögat. Detta tar lång tid, vanligtvis ca 30–45 minuter. Man skall då jämföra med själva kataraktoperationen, som tar ca 10 minuter. För det andra kan läkemedlen i vissa fall ge biverkningar i övriga kroppen, t.ex. på hjärtat. För det tredje tenderar den pupillvidgande effekten med droppar att minska under kataraktoperationen.

I avhandlingen konstateras även att en kraftigare svullnad av hornhinnan efter kataraktkirurgi är kopplat till en kraftigare skada på hornhinnans innersta cellager. På insidan av ögats hornhinna finns ett lager av celler (endotelcellslagret) som har en pumpfunktion, vilken ska förhindra hornhinnesvullnad. Svullnad av hornhinnan leder till suddig syn. Efter en kataraktoperation svullnar ibland hornhinnan tillfälligt.

Det är också känt att hornhinnans endotelceller minskar i antal efter operationen. Tidigare har man dock inte säkert känt till om graden av hornhinnesvullnad efter kataraktoperationen och graden av långvarig skada på endotelcellslagret har ett samband.

Katarakt, även känt som grå starr, är en ögonsjukdom som innebär att den normalt helt genomskinliga ögonlinsen grumlas. Detta är en åldersförändring och ses därmed oftast bland äldre. Symptomen är en långsamt uppträdande synnedsättning samt ökad ljuskänslighet.

För mer information, kontakta Björn Lundberg på e-post bjorn.lundberg@ophthal.umu.se eller telefon 090-785 24 23.

En porträttbild av honom återfinns på www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Fredagen den 1 februari 2008 försvarar Björn Lundberg, Institutionen för klinisk vetenskap/Oftalmiatrik, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Safety and efficacy of intracameral mydriatics in cataract surgery. Svensk titel: Säkerhet och effektivitet med intrakamerala mydriatika vid kataraktkirurgi. Disputationen äger rum kl. 09.00 i föreläsningssal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.

Fakultetsopponent är professor Charlotta Zetterström, Avd. för oftalmiatrik, Ullevåls universitetssjukhus, Oslo.

Redaktör: Bertil Born