Antarktisk forskning går in i en ny fas när det globala arbetet förändras, visar ny rapport

Antarctic Research Trends Report 2025 analyserar närmare 30 000 sakkunniggranskade publikationer från perioden 2016–2024. Rapporten har tagits fram av Arktiskt centrum vid Umeå universitet i samarbete med University of Tasmania och Nordic Institute for Studies in Innovation, Research and Education (NIFU), med stöd från Scientific Committee on Antarctic Research (SCAR) och UArctic. Den ger en omfattande bibliometrisk analys av publikationsvolym, forskningskvalitet, internationellt samarbete och citeringsgenomslag inom forskning om Antarktis och Södra oceanen. Resultaten pekar på ett föränderligt forskningslandskap.

Kinas bidrag till forskningen ökar kraftigt

Det årliga antalet publikationer om Antarktis nådde sin topp 2021 och har därefter minskat något. Detta sker samtidigt som dramatiska förändringar i Antarktis i allt högre grad observeras, vilket kräver mer vetenskaplig forskning, inte mindre.

Den mest framträdande utvecklingen är dock en förskjutning i forskningsinsatserna. Mellan 2022 och 2024 ökade Kinas forskningsbidrag avsevärt och landet gick om andra nationer i antal publikationer om Antarktis. År 2024 förekom dessa publikationer oftare i tidskrifter inom den högsta kvartilen, en viktig indikator på forskningskvalitet.

USA, Storbritannien, Tyskland och Australien har traditionellt haft en stark ställning inom antarktisk forskning, men flera av dessa länder visar en nedåtgående publiceringstrend under den studerade perioden. Kina har däremot nästan tredubblat sin fraktionerade publikationsvolym sedan 2017.

Vetenskaplig produktion fortsatt viktig för Antarktisfördragssystemet
Rapporten understryker att vetenskaplig publicering inte enbart är en akademisk fråga.

Antarktisk forskning är ett av världens mest internationellt samarbetsintensiva vetenskapliga fält. Men vi ser nu en utveckling i forskningsinsatser och samarbetsmönster

Inom Antarktisfördragssystemet utgör vetenskaplig verksamhet grunden för konsultativ status och inflytande. Forskningsproduktion är fortsatt ett avgörande mått på trovärdighet och närvaro på kontinenten.

I takt med att planeringen inför det femte internationella polaråret (2032–33) intensifieras blir det allt viktigare för både beslutsfattare och forskningsinstitutioner att förstå vem som producerar kunskap om Antarktis och hur samarbetsmönstren förändras.

– Antarktisk forskning är ett av världens mest internationellt samarbetsintensiva vetenskapliga fält. Men vi ser nu en utveckling i forskningsinsatser och samarbetsmönster, säger Gary Wilson, ordförande för Scientific Committee on Antarctic Research (SCAR).
– Vetenskaplig produktion fortsätter att forma både kunskap och policyutveckling i Antarktis. Dessa trender signalerar en förändring i hur antarktisk forskning genomförs och presenteras.

Hög vetenskaplig kvalitet – men minskat citeringsgenomslag

Mer än hälften av alla publikationer om Antarktis mellan 2022 och 2024 publicerades i tidskrifter inom den första kvartilen – mer än dubbelt så hög andel som det globala genomsnittet över alla forskningsfält. Antarktisk forskning publiceras alltså fortsatt i mycket inflytelserika tidskrifter.

Samtidigt identifierar rapporten en tydlig minskning i fältviktat citeringsgenomslag (FWCI) efter 2021. Före 2021 citerades antarktisk forskning över det globala genomsnittet, men har därefter fallit under det.

Orsakerna till denna nedgång är ännu inte fullt klarlagda och kräver vidare analys. Rapporten pekar på att en snabb ökning av publikationsvolymen i vissa länder, i kombination med förändrade samarbetsmönster, kan bidra till utvecklingen.

Internationellt samarbete fortsatt starkt – men ojämnt fördelat

Antarktisk forskning är fortsatt starkt präglad av internationellt samarbete. Cirka 45 procent av publikationerna har internationellt medförfattarskap, vilket är betydligt högre än det globala genomsnittet inom vetenskapliga fält.

Samtidigt varierar samarbetsmönstren avsevärt mellan länder. Flera europeiska länder uppvisar mycket hög grad av multilateralt samarbete, medan vissa större publicerande nationer har lägre andel internationellt medförfattarskap.

Rapporten kartlägger globala samarbetsnätverk i detalj och visar hur antarktisk forskning fungerar som ett tätt sammanlänkat men samtidigt föränderligt globalt forskningssystem. Sammantaget pekar resultaten på förändrade vetenskapliga satsningar i Antarktis, där insatserna förskjuts samtidigt som samarbetet är fortsatt starkt och forskningskvaliteten hög.

En referenspunkt för nästa decennium av polarforskning

Antarctic Research Trends Report 2025 ger en evidensbaserad översikt av samtida antarktisk forskning och följer på en tidigare rapport som analyserade trender inom arktisk forskning. Tillsammans bidrar dessa analyser till en bredare förståelse av den globala polarforskningen inför det femte internationella polaråret, i en tid då kunskapsproduktionens geografi i Antarktis tydligt förändras.

Rapporten lanseras officiellt i samband med ett förarrangemang till Monaco Polar Symposium, det tredje i ordningen.