Ny studie ska avslöja utmaningarna i kommunernas beredskapsarbete
NYHET
Sveriges kommuner ska öka sin beredskap, vilket för många kommuner innebär en pressad situation med höga förväntningar och snäva tidsramar. Nu har forskarna Linda Sandberg och Malin Rönnblom fått 4,9 miljoner kronor i forskningsmedel för att undersöka hur kommuner omsätter nationella beredskapsdirektiv i praktiken.
Under 1990- och 2000-talet monterades stora delar av Sveriges försvars- och beredskapssystem ned. Beredskap blev främst en fråga för räddningstjänst och specialiserade krismyndigheter. Med ett ändrat säkerhetsläge har beredskap åter blivit en bred samhällsfråga, som nu ska genomsyra all offentlig verksamhet. 2022 kom den nationella Beredskapsförordningen, som slår fast att alla statliga myndigheter, regioner och kommuner måste planera för höjd beredskap, identifiera samhällsviktiga funktioner och analysera sårbarheter, öva personal och beakta jämställdhetsperspektiv där det är relevant. Det här innebär ett kraftigt ökat krav på kommuner och regioner att arbeta systematiskt med beredskap i vardagen, något som skapar tryck på både kompetens och resurser inom verksamheten.
- Det kan redan idag vara svårt för kommuner att leva upp till nationella krav och riktlinjer och nu kommer ytterligare direktiv som dessutom ska implementeras snabbt. Det finns utmaningar med att gå från policy till praktik och det vill vi undersöka, säger Linda Sandberg.
Linda Sandberg är docent vid institutionen för geografi och forskar om makt och inflytande i det offentliga rummet. Nu har hon och Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstad universitet och affilierad till CERUM, Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet, fått 4.9 miljoner kronor av för att under tre år undersöka hur kommuner implementerar den nationella beredskapsplanen och vilka konsekvenser det får.
