Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 11 maj, 2006

Nya arbetsvillkor inte nödvändigtvis mer demokratiska

NYHET Att en arbetsplats får en plattare organisation med ökad flexibilitet och självstyrande arbetslag behöver inte betyda att den blir mer demokratisk. Klass- och könsskillnader från en tidigare organisation riskerar att återskapas, menar Elin Kvist vid Umeå universitet.

Idag antas svenskt arbetsliv vara präglat av andra arbetsvillkor än under industrisamhället. Elin Kvist vid Umeå universitet har i sin avhandling undersökt hur förändringar i arbetssätt påverkar anställda på en stormarknad.

På den studerade stormarknaden har arbetet under senare år blivit mer teknikintensivt, och arbetstiderna varierar mer på grund av utökade öppettider. Trots att omsättningen har ökat är antalet tillsvidareanställda oförändrat, och istället används extrapersonal. De anställda har också fått mer varierade arbetsuppgifter genom att man infört arbetsrotation, och vissa beslut har förlagts till arbetslag som har fått ett ökat inflytande över arbetet. För att undersöka vad dessa förändringar har fått för konsekvenser, har Elin Kvist intervjuat anställda och chefer på stormarknaden.

Hon konstaterar att de anställdas erfarenheter av omorganiseringen varierar. Många upplever att tekniken underlättar deras arbete och har gjort jobbet enklare. Samtidigt uttrycker de en viss osäkerhet eftersom de inte anser sig ha fått tillräckligt med kunskap och tid att förkovra sig inom tekniken. Vissa med mer kvalificerade tjänster uttrycker en del oro för att delar av arbetet ska försvinna in i datorsystem eller centraliseras i organisationen. Informationstekniken ökar även ledningens insyn i organisationen, och ger dem möjlighet att överblicka verksamheten.

Att jobba i arbetslag ökar de anställdas möjligheter att påverka och planera den egna arbetsvardagen. Samtidigt har de inte kontroll över personal- eller ekonomiska resurser, något som innebär att deras möjligheter att påverka är begränsade. Elin Kvist visar även att maktordningar från den gamla organisationen bevaras i den nya organisationen. Det förekommer fortfarande klass- och könsskillnader när det gäller möjligheterna att påverka arbetet och dess innehåll. De arbetsvillkor som beskrivs som flexibla och den organisation som framställs som decentraliserad och demokratisk präglas i viss mån av samma hierarkiska ordningar som den tidigare organisationen.

Fredagen den 12 maj försvarar Elin Kvist, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Stormarknadens nya maktordningar – Från kassörskor och butikschefer till (o)demokratiska arbetslag. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Lena Abrahamsson, institutionen för arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet.

För mer information, kontakta: Elin Kvist, sociologiska institutionen, Umeå universitet, tel: 090-786 95 18, 070-210 8618, e-post: elin.kvist@soc.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson