Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 08 apr, 2005

Nya avhandlingar vid Umeå universitet: Könsskillnader i synen på astma hos barn och föräldrar

NYHET Det finns könsskillnader i attityden till sjukdomen hos både barn med astma och deras föräldrar visar de avhandlingar som Ann-Charlotte Dalheim Englund och Ingela Rydström försvarar vid Umeå universitet den 14 april.

Ingela Rydströms avhandling – med rubriken ”Jag vill också ha en hund…” – visar att barn med astma i allmänhet strävar efter ”ett normalt liv”, dvs. att kunna göra samma saker som friska barn. Barnen berättar att det blir möjligt när de känner tillit till sin egen kunskap om hur sjukdomen kan hanteras, när de känner att andra människor vill hjälpa dem och när de känner tillit till sina läkemedel.

Ibland blir emellertid sjukdomen ett hinder för ett normalt liv och barnen känner sig då utanför och uttrycker saknad, skuld, ensamhet, oro och rädsla. Tonåringar med astma berättar om tre strategier för att hantera livet med sjukdomen: Att hålla den på avstånd, att utmana den eller att ta den i beaktande.

Här finns vissa skillnader mellan könen: Pojkar håller i huvudsak sin sjukdom på avstånd medan flickor i högre grad tar hänsyn till sjukdomen. Beteendet att utmana sin sjukdom observerades emellertid hos både flickor som pojkar, men flickorna berättar att de oftast förbereder sig med läkemedel före en utmaning medan pojkar ofta avstår från sådana förberedelser.

I en kvantitativ studie framkommer också könsskillnader även om barnen sammantaget skattar sin livskvalitet som relativt hög, dock högre hos pojkar. Barn som bor i södra Sverige, barn som har mammor äldre än 40 år och barn till sammanboende föräldrar uppger en högre livskvalitet än norrländska barn, barn med yngre mammor och barn med särboende föräldrar. Om papporna anger en hög livskvalitet har det samband med motsvarande inställning hos deras barn.

Ann-Charlotte Dalheim Englunds avhandling understryker betydelsen av att professionella vårdare som möter barn med astma och deras föräldrar reflekterar över vad det kan innebära att vara förälder till ett astmasjukt barn, t.ex. den osäkerhet som föräldrarna kan uppleva.

Då barnets sjukdom kan påverka samtliga familjemedlemmar är det också av stort värde att låta vården innefatta hela familjen. Målet bör vara en vård som beaktar den enskilde som individ men också som medlem i en familj. Eftersom mammor och pappor beskriver olika sätt att förhålla sig till barnet med astma bör vårdarna reflektera över vad detta betyder och på vilka sätt hälso- och sjukvården kan hjälpa till med att upprätthålla en balans mellan skyddande (i huvudsak hos mammorna) och frigörande (i huvudsak hos papporna) avsikter i föräldrarnas vård av sitt sjuka barn.

Sammantaget bär både barn med astma och deras föräldrar på en längtan efter ”ett normalt liv”. Ibland är det möjligt, men ibland upplever de att sjukdomen får övertaget. För att stödja dem är det betydelsefullt med en miljö där varje individ får berätta om sina upplevelser och att vara medveten om att flickor och pojkar delvis kan uppleva och hantera sitt liv med sjukdomen på olika sätt. Det är också viktigt att inte döma utan ge individuell vård, baserad på det enskilda barnets eller den enskilde familjemedlemmens behov.

Bakom avhandlingarna ligger både kvalitativa och kvantitativa metoder. I föräldrastudierna har 29 föräldrar intervjuats, sju professionella vårdare observerats och intervjuats samt 371 föräldrar skattat sin livskvalitet med hjälp av ett frågeformulär. I barnstudierna har 14 barn med astma intervjuats, 23 tonåringar observerats och intervjuats, 226 barn skattat sin livskvalitet och 17 mammor intervjuats. Båda författarna är universitetsadjunkter vid högskolan i Borås.

Ann-Charlotte Dalheim Englund finns på tel. 033-435 47 59, e-post lotta.englund@hb.se, och Ingela Rydström på tel. 033-435 47 55, e-post Ingela.Rydstrom@hb.se.

Avhandlingarna läggs fram vid Inst. för omvårdnad, Medicinska fakulteten.

Ann-Charlotte Dalheim Englunds avhandling har titeln Skydda och frigöra – en studie av föräldrar till barn med astma och av professionella vårdare. Disputationen äger rum kl 09.00 i aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Britt-Inger Saveman, Institutionen för hälso- och beteendevetenskap, Högskolan Kalmar.

Ingela Rydströms avhandling har titeln ’Jag vill också ha en hund…’ En studie av barn och tonåringar med astma och deras mammor. Disputationen äger rum kl 13.00 i aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Gerd Ahlström, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet.

Redaktör: Hans Fällman