Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 27 maj, 2013

Nya kunskaper kan förbättra behandlingen vid akut hjärtsvikt

NYHET Användning av läkemedelssubstanserna milrinon och levosimendan påverkar inte hjärtats ämnesomsättning negativt och bör därför vara bra alternativ vid behandlingskrävande försvagning av hjärtfunktionen. Det skriver Birger Axelsson i den avhandling som han försvarar den 30 maj vid Umeå universitet.

Modern sjukvård klarar av allt mer när det gäller behandling av svåra hjärtsjukdomar. Ibland är större kirurgiska ingrepp nödvändiga, vilket orsakar stress och belastning hos patienterna. Ibland påverkas även patienternas hjärtan, som tillfälligt kan försvagas. Det avhandlingsarbete som Birger Axelsson har genomfört fokuserar på att klarlägga effekterna av läkemedel som stärker hjärtat vid sådana tillfällen.

De läkemedel som han har studerat heter milrinone och levosimendan och de har helt andra verkningsmekanismer än kroppens egna stresshormoner, exempelvis adrenalin. Läkemedelssubstanserna tillhör två olika grupper av läkemedel, som kan användas under tiden som man motverkar det kroppsegna adrenalinets skadliga effekter med så kallade betareceptorblockerande läkemedel. Tanken är att kunna ge en effektiv behandling i samband med försvagningen av hjärtat när åtgärd är nödvändig, men med så få bieffekter som möjligt.

Birger Axelsson har visat att milrinone ger goda effekter på blodflöden i de nyinsatta kärl som används i samband med krankärlskirurgi på hjärtat. Detta är ny kunskap. Han har också visat, med en i detta sammanhang inte tidigare använd ultraljudsmetod för hjärtundersökning, att milrinone ger en förbättring av hjärtats avslappningsfas.

Det har fram till nu inte varit känt till hur dessa läkemedel påverkar hjärtats egen ämnesomsättning, i de fall patienten exempelvis skulle råka ut för en hjärtinfarkt som kräver hjärtstärkande behandling. I avhandlingsarbetet har Birger Axelsson därför åstadkommit experimentella hjärtinfarkter på sövda grisar och funnit att dessa läkemedel inte påverkar hjärtats egen ämnesomsättning negativt.

– Resultaten visar att man bör kunna använda dessa två läkemedel vid en behandlingskrävande försvagning av hjärtfunktionen på människa utan att behöva vara rädd för negativ påverkan på hjärtats egen ämnesomsättning, säger Birger Axelsson.

Han har även kombinerat dessa två läkemedel och studerat deras effekter tillsammans, vilket tidigare aldrig har beskrivits.

Avhandlingsarbetet har delvis skett med patientstudier under hjärtkirurgi vid Kärl-Thoraxkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, där Birger Axelsson arbetar som anestesi- och intensivvårdsläkare. De experimentella studierna på djur är utförda vid Umeå universitet.

Birger Axelsson är uppvuxen i Moforsen, Ångermanland. Efter gymnasieutbildning vid Gudlav Bilderskolan i Sollefteå utbildade han sig till läkare vid Uppsala universitet. Sedan 1981 är han verksam vid Universitetssjukhuset i Örebro och har nu genomgått forskarutbildning vid Umeå universitet. Birger Axelsson kan nås på:
Telefon: 070-209 06 09
E-post: birger.axelsson@orebroll.se

Den 30 maj försvarar Birger Axelsson, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling med den svenska titeln Kardiella effekter av icke adrenergt verkande inotropa läkemedel: kliniska och experimentella studier (engelsk titel: Cardiac effects of non-adrenergic inotropic drugs: clinical and experimental studies). Opponent: Professor Sven-Erik Ricksten, Göteborgs universitet.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Wilandersalen, Universitetssjukhuset i Örebro.

Avhandlingen är publicerad elektroniskt, se länk:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68967

Redaktör: Mattias Grundström Mitz