Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 januari 2021)

printicon
Publicerad: 09 jun, 2016

Nya perspektiv på känslor vänder upp och ner på invanda föreställningar

NYHET En av den västerländska kulturens mest inbitna föreställningar är att känslor är något som människor har inom sig. Slentrianmässigt talar de flesta västerlänningar i termer av ”mina” och ”dina” känslor. I en avhandling i Drama, teater och film vid Umeå universitet visar Ann Enström i en studie av hur skådespelaren arbetar med känslor att detta är en missvisande föreställning.

Ann Enström Foto: Per Melander, Umu

– Det är snarare så att känslor görs. Därtill finns det ett flertal olika sätt att göra känslor, vilka ingår i ett kommunikativt samspel med omvärlden.

Med hjälp av olika teoretiska och teaterhistoriska verktyg genomför Ann Enström tankeväckande analyser av två relativt samtida exempel: Lena Endre i rollen som Lady Macbeth på Kungliga Dramatiska teatern i en uppsättning av Lady Macbeth från 2006 och Mia Skäringer i den egna solouppsättningen Dyngkåt och hur helig som helst från 2010.

I sina analyser kommer Enström fram till att känslor görs på tre olika sätt av skådespelaren:

– För det första görs de som avläsbara uttryck. För det andra görs de som inkänning, en process där skådespelaren låter sig vägledas av sina sinnesorgan och så att säga upplever sig fram till kunskap om den rollfigur som ska gestaltas, säger Ann Enström och fortsätter:

– Slutligen görs de som ett så kallat ”blivande”, vilket går ut på att skådespelaren i ett slags flöde går upp i och förenar sig med natur- och samhällskrafter som är större än de själva. Där de första av de tre sätten är att betrakta som konventionellt utmanar det andra och det tredje sättet att göra känsla våra gängse synsätt desto mer.        

Vidare framhåller Ann Enström att hennes studie av hur skådespelaren arbetar med att iscensätta känslor också har bäring på hur människor i verkliga livet gör detta, eftersom att båda scenarios bygger på samma struktur.

– Enda skillnaden är att skådespelaren gör det här i komprimerad form.

Den breddade förståelse av känslor som Enström bidrar med i sin avhandling har ett antal oväntade implikationer.

– Den mest genomgripande av dessa står i proportion till synen på det rationellt handlande människan. De allra flesta är nog eniga om att handling, för att inte säga handlingskraft, är något som premieras i vårt samhälle.

Ann Enström demonstrerar dock att varje handling (bra eller dålig) förutsätter känsla, med anledning av att den för att kunna definieras först måste kännas in kroppsligen. Den rationellt handlande människan är alltså alltid inkännande, vilket betyder att handling och känsla inte står i motsättning till varandra.

Genom att anlägga nya perspektiv på känsla vänder Enström upp och ner inte bara på den här idén utan också på ytterligare ett antal av våra mest hudnära föreställningar.

Sammanfattning av avhandlingen finns publicerad digitalt

Kontakt:

Ann Enström, ann.enstrom@umu.se tel. +46 70-235 15 35

Pressbild 

Om disputationen:

Lördag 11 juni försvarar Ann Enström, Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Känsla för skådespelarkonst: Mot en förståelse av tysta kunskaper och görandets fenomenologi

Disputationen äger rum kl. 13.00-15.00, Umeå universitet, Humanisthuset, Hörsal G. Opponent är Ulrika von Schantz, universitetslektor, institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Redaktör: Per Melander