NYHET Ny forskning kring handledsfrakturer visar att beslut om en nödvändig operation kan tas redan vid akuttillfället för att minska risken för felläkta frakturer. En avhandling vid Umeå universitet identifierar en uppsättning tillförlitliga kännetecken som kan identifiera när en operation behövs för att undvika troliga felläkningar av handledsfrakturer.
Ny forskning visar att handledsfrakturer med en splittring av skelettet på handflatesidan av handleden havererar, det vill säga felläker, i 96 procent av fallen om de gipsas utan att först opereras. Men en tredjedel av dessa handledsfrakturer havererar dessutom först efter den rutinmässiga röntgenkontroll som vanligtvis sker efter 1-2 veckor. Det innebär att problem med felläkning upptäcks först senare när patienten återkommer med besvär.
– Om operation tillgrips redan vid akuttillfället kan både onödig gipstid och förekomsten av sena haverier för den här frakturtypen minimeras, säger Mats Wadsten, som överläkare på ortopedkliniken i Sundsvall och författare av doktorsavhandlingen.
– Ett förbättrat initialt omhändertagande av handledsfrakturer skulle inte bara gynna den enskilde individen utan också vara fördelaktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Handledsfraktur, även kallad distal radiusfraktur (DRF), är den vanligaste frakturen och varje år drabbas över 20 000 personer i Sverige. Flera studier har visat ett samband mellan anatomisk felställning, som sker vid en felläkning, och försämrad funktion efter handledsfraktur. Dessutom kan en felläkning också vara smärtsam.
En av svårigheterna med handledsfrakturer är att korrekt bedöma stabiliteten vid den första undersökningen. Många frakturer har förlorat sitt anatomiska läge vid uppföljningen, trots ett bra initialt frakturläge eller ett framgångsrikt stabiliserade tillrättaläggande av brottet vid gipsningen.
– Vi gjorde kliniska uppföljningar ett år efter skadan och såg att de patienter som drabbats av ett sent haveri, efter den rutinmässiga röntgenundersökningen, hade sämre rörlighet och styrka än personer vars frakturer läkt i ett bra läge, förklarar Mats Wadsten.
I sin forskning utvärderade Mats Wadsten tillförlitligheten och reproducerbarheten hos ett nytt klassifikationssystem för bedömning av handledsfraktur. Det nya klassifikationssystemet är det första att inkluderar splittring av skelettet på handflatesidan av handleden, så kallad volar splittring, som en separat parameter. Klassificeringen visade sig ha hög tillförlitlighet för att förutsäga det röntgenmässiga slutresultatet. I avhandlingen ingick en studie där 332 patienter med handledsfraktur utvärderades två gånger med 1 års mellanrum, samt en studie som undersökte läkning av 428 handledsfrakturer.
Mars Wadsten är från Stockholm. Förutom sina doktorandstudier arbetar Mats på ortopedkliniken i Sundsvall och är sedan 2001 ansvarig överläkare för den handkirurgiska verksamheten. Mellan 2011 och 2015 arbetade Mats också deltid på handkirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset i Umeå.
Läs en digital publicering av avhandlingen
Fredagen den 15 april försvarar Mats Wadsten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling med titeln: Distala radiusfrakturer - aspekter på radiologiskt och kliniskt utfall samt utvärdering av ett nytt klassifikationssystem. (Engelsk titel: Distal radius fractures - aspects on radiological and clinical outcome and evaluation of a new classification system). Fakultetsopponent: Adjungerad professor Magnus Tägil, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet. Huvudhandledare: Docent Göran Sjödén
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Aulan, blå plan 1, Sundsvalls sjukhus
Mats Wadsten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitetTelefon: 070-373 0113
E-post: mats.wadsten@gmail.com
Bild: Röntgenbild på handledsfraktur (Foto: Mats Wadsten)
Redaktör: Daniel Harju