Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon
Publicerad: 12 feb, 2015

Nya rön om fetma kan förklara ärftlighet för sjukdom

NYHET I den hittills största kartläggningen av gener kopplade till fetma har forskare från Umeå universitet och Lunds universitet i samarbete med ett stort internationellt forskarnätverk, funnit flera hittills okända riskgener och molekylära mekanismer som kopplar ihop risken för fetma med risk för sjukdom. Forskningsrönen publiceras nu i tidskriften Nature.

- Vi fann att fett som lagras runt midja och höfter visade sig ha samma biologiska sjukdomsmekanismer som insulinkänslighet, blodsockerreglering, tillväxt och utvecklingen av skelettet samt andra biologiska mekanismer i hjärta och lever.  Det kan förklara välkänt samband mellan fetma och hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes, säger Dmitry Shungin, försteförfattare till studien och verksam vid både Umeå universitet och Lunds universitet

Att vi ärver vår förmåga att lagra fett, och att fettfördelningen på kroppen är kopplad till ökad risk för olika sjukdomar, är sedan tidigare väl känt. Genom att studera sambandet mellan 2,5 miljoner genvarianter och den så kallade midja-höft-kvoten visar forskarna att kroppsfettsdistribution kan associeras specifika riskgener. Sammanlagt fann de 49 olika riskgenvarianter som direkt kan associeras till fetma som uppmättes runt midja och höfter. 33 av dessa är nya och hittills okända riskgener för fetma. Studien visar dessutom att 20 av dessa 49 genvarianter hade tydliga könsskillnader i sin påverkan av fettfördelningen. 19 genvarianter visade sig ha en starkare effekt på midja-höft-kvoten hos kvinnor.

– Resultaten ger oss möjlighet att gå vidare och faktiskt visa vad som händer i kroppen vid sjukdomsutveckling kopplad till övervikt och fetma, vilket är viktiga pusselbitar för att utveckla nya diagnosmetoder och behandlingar, säger Paul Franks, professor i genetisk och molekylär epidemiologi, Lunds universitet, samt gästprofessor vid Umeå universitet, som också har medverkat i studien.

Läs studien i Nature

Studierna är gjorda inom ramen för GIANT (Genetic Investigation of ANthropometric Traits), ett världsomspännande samarbete med flera hundra forskare med fokus på genetik och fetma och omfattar cirka 225 000 deltagare.

Länk till GIANT

För mer information om studien, kontakta gärna:

Dmitry ShunginTelefon: 073-695 40 27
E-post: dmitry.shungin@med.lu.se

Fakta om midja-höft-kvot
Midja-höft-kvot eller midja-stuss-kvot är ett kroppsmått som används vid en fysiologisk undersökning för att ge en uppfattning om bukfetma. Kvoten fås genom att man mäter midjans omkrets och delar den med höftens omkrets. En kvot > 1,0 för män eller > 0,8 för kvinnor innebär en ökad risk för komplikationer:

Källa: Wikipedia

Redaktör: Mattias Grundström Mitz