"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2009-12-10

Nya rön om skelettmuskulaturens stamceller

NYHET Det krävs flera olika igenkänningsfaktorer för att vi ska kunna finna skelettmuskulaturens stamceller. Den slutsatsen drar Mona Lindström i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 18 december, och presenterar också en metod för att finna dem.

Bilden visar en muskelfiber under tidig reparationsfas. Det gula och violetta i bilden är celler som reparerar en skadad muskelfiber. Högerklicka på bilden för att ladda ned den i högre upplösning.

Under det senaste decenniet har man fått insikt i att musklerna har ett eget system av stamceller med stor förmåga att bilda nya muskelceller. Detta har lett till att forskare världen över intensivt försöker förstå vilka typer av stamceller som finns i musklerna, och på vilket sätt de skulle kunna användas för cellterapi med förhoppningar att lindra eller bota genetiskt betingade muskelsjukdomar. Muskelfibrer saknar förmåga till celldelning och muskelfibrernas egna stamceller, satellitcellerna, har därför avgörande betydelse för att skadade muskelfibrer kan repareras och att muskelmassan kan bibehållas eller ökas.

Satellitcellerna är så små att de tidigare enbart gick att identifiera med elektronmikroskopisk teknik. I Mona Lindströms avhandlingsarbete används immunhistokemisk metodik, antikroppar som är specifika mot satellitcellens proteiner. Detta gör det möjligt att studera satellitcellerna i ljusmikroskop. Avhandlingen är en grundläggande studie av hur muskelfibrernas stamceller kan identifieras och kvantifieras hos människa.

Mona Lindström med medarbetare har utvecklat en ny metod som omfattar antikroppar mot flera markörer för en säkrare bedömning av satellitceller i humana muskelbiopsier vid normala och sjukliga tillstånd. Metoden visar att satellitceller är olika och att en markör inte är tillräcklig för säker identifiering av alla satellitceller. Analys av muskelbiopsier från styrkelyftare, dopade styrkelyftare och kontrollindivider med den nya metoden visar att man med tidigare använd metod överskattat antalet satellitceller hos styrkelyftarna.

Resultaten visar även att det är viktigt hur antalet satellitceller presenteras. Lindström påvisar ett samband mellan muskelfibrernas tvärsnittsarea och antalet muskelfiberkärnor, och ett likartat samband mellan muskelfibrernas tvärsnittsarea och antalet satellitceller identifierades. Gruppen dopade styrkelyftare har dock större muskelfiberarea per muskelfiberkärna, vilket kan tyda på att kärnorna påverkas till ökad proteinsyntes vid tillförsel av anabola steroider. Den nya metoden gör det nu möjligt att använda tidigare kända markörer för att skilja på satellitcellers olika mognadsstadier såsom vilande, aktiverade och differentierade.

Fortsatt användning av den nya metoden kan leda till ytterligare nyanserad kunskap om hur satellitceller regleras vid olika stimuli. Detta är absolut nödvändig kunskap om man vill utnyttja satellitcellerna som ett botemedel vid olika sjukdomstillstånd.

Mona Lindström är doktorand vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, anatomi. Hon nås på:090-786 57 90070-352 20 85
mona.lindstrom@anatomy.umu.se

Fredagen den 18 december försvarar Mona Lindström, Inst. för integrativ medicinsk biologi, anatomi, sin avhandling med titeln Satellite cells in human skeletal muscle: Molecular identification, quantification and function.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal BiA201, Biologihuset. Fakultetsopponent är professor Hannu Kalimo, Helsingfors universitetssjukhus, Finland.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-29817

Redaktör: Bertil Born