NYHET
En grupp pensionerade ingenjörer från Örnsköldsvik och andra nyfikna bänkar sig till Vetenskapslunch på Kafé Station. Höstens öppna föreläsningar inleds av doktoranden Erik Billing som berättar om vad robotar tänker på.
Umeå universitets populära Vetenskapsluncher lockar en mycket intresserad allmänhet. Här ges ett enkelt och gratis tillfälle att få ta del av vad forskare går och grunnar på.
Denna hösts första Vetenskapslunch handlar om vad robotar tänker på. Med värme och mycket humor tar doktoranden Erik Billing från institutionen för datavetenskap med åhörarna på en resa som startar i människans hjärna och slutar i vad robotar kan göra i ett kök men också i moderna krig.
Pensionerade ingenjörer på besök
Mycket pedagogiskt och med en framställning som ger många skratt tillbaka berättar Erik Billing om sin robotforskning. Längst fram har ett tiotal pensionerade ingenjörer från Örnsköldsvik slagit sig ner. Egentligen är det enbart herrar med i klubben men denna gång har de också tagit med sina fruar de tio milen norrut för att få lära sig mer om robotar. Med stort intresse följer de nu Erik Billings föreläsning och att de är nyfikna märks tydligt. Under frågestunden efteråt tar de chansen att få svar på alla sina frågor.
Går det att bygga en robot som kan bygga en robot? Är det säkert med robotar som opererar? Är det bra med robotar i äldrevården? Frågorna är många och nog märks det varför de kallat sin pensionärsgrupp för Anna Lys. Under föreläsningen tar Erik Billing sina åhörare med på en spännande resa in i robotarnas tankeliv, om man nu kan säga att de har ett sådant. Erik själv väljer att problematisera frågan och räds inte för att försöka förklara vad tänkande egentligen är och hur människans hjärna är uppbyggd. När han sedan för resonemanget vidare till hur robotar programmeras för att de ska klara sina beräkningar märks de att åhörarna ändå kan följa med i framställningen.
Svårt för robotar
För pensionärerna från Övik och ett antal nyfikna studenter som också tittat in tillsammans med andra intresserade berättar Erik Billing att en robot egentligen har svårt för att lära sig nya saker och att den inte klarar rörelser och balans så bra. Sparka fotboll, gå i trappor och dansa är inte helt lätt att få till.
Svårt har robotar också för att förstå känslor och att klara av att skilja på hundar och katter.
– En hund är ofta större än en katt, men det finns också små hundar. Hunden har ofta mer päls, men det finns också långhåriga katter, säger Erik Billing och visar med detta exempel att det finns vissa djupgående skillnader mellan robotar och människor. För även om en människan inte riktigt kan förklara vad som skiljer en hund från en katt så vet människan så gott som alltid vad som är vad.
– Det svåra är all implicit (underförstådd) kunskap som vi människor lär oss som barn. Det är en svår utmaning för robotar, förklarar Erik Billing.
Stor precision
Men det finns naturligtvis också sådant som roboten klarar galant. En robot kan fås att röra sig med precision på tusendelar av millimetrar, som exempelvis specialiserade industrirobotar. En robot har också lätt för att räkna, att minnas mycket och att vara stark.
Men när så Erik Billing börjar tala om robotkrig och hur strider mellan länder i framtiden kan ske utan soldater djupnar ämnet än mer. Det nödvändiga i att diskutera och debattera forskningsfronten står klar och detta är ju också ett av målen med universitetets vetenskapsluncher.
Målet är att sprida kunskap men också bidra till debatt och samtal kring angelägna ämnen. När flera av åhörarna efter föreläsning samlas kring Erik Billing för fortsatt diskussion märks det att denna lunch verkligen bidragit till det målet.