Nytt masterprogram i hälsoekonomi – för en bättre folkhälsa
NYHET
Hälsoekonomer som analyserar hur resurser kan användas för att skapa största möjliga hälsa efterfrågas allt mer i samhället. Till hösten startar Umeå universitet två nya utbildningar i hälsoekonomi – en i folkhälsovetenskap och en i nationalekonomi.
Behovet av hälsoekonomisk kompetens har ökat kraftigt under senare år, i Sverige liksom på många andra håll i världen. Av den anledningen har Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Handelshögskolan i Umeå i samarbete skapat var sitt masterprogram, där flera av kurserna är gemensamma.
Utbildningen som kommer att ges helt på engelska riktar sig bland annat till läkare, psykologer, sjuksköterskor, sjukgymnaster samt ekonomer, socionomer, statsvetare och psykologer.
Folkhälsovetenskap
Masterprogrammet är tvåårigt och ger kunskap om hur man studerar befolkningen och dess utveckling inom både hälsoekonomi och folkhälsovetenskap. Det första året innehåller kurser i bland annat epidemiologi, biostatistik, hälsosystemanalys, hälsoekonomisk utvärdering och sociala utvärderingsmodeller för folkhälsans utveckling. Året därpå läser studenterna ytterligare tre kurser i hälsoekonomi samt valbara kurser inom folkhälsovetenskap eller vid Handelshögskolan i Umeå.
– Det behövs personer med hälsoekonomisk kompetens inom både offentlig och privat verksamhet i Sverige, säger Curt Löfgren, studierektor för det nya programmet.
Handelshögskolan
På Handelshögskolan blir hälsoekonomi en ny profil på masterprogrammet i nationalekonomi, som riktar sig till studenter som redan har 90 högskolepoäng i nationalekonomi. Under det första året fördjupar man sig i mikro- och makroekonomi för att under det andra året lära sig om ekonomisk analys av hälsan. Man läser bland annat kurser i folkhälsovetenskap, epidemiologi och hälsoekonomisk utvärdering.
Arbetsmarknad
– Det behövs personer med hälsoekonomisk kompetens inom både offentlig och privat verksamhet i Sverige, säger Mikael Lindbäck, studierektor på nationalekonomi. Personer med hälsoekonomisk kompetens kan arbeta inom statlig verksamhet som Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Inom landsting och regioner kan hälsoekonomi vara viktigt för controllers, strateger, utredare och planerare.
I kommunernas hälso- och miljöskydd, vård och omsorg ökar behovet av att förstå ekonomi- och hälsosamband, och här kan hälsoekonomer också arbeta med att planera och utvärdera behandlingar och arbetsmetoder. Inom den privata arbetsmarknaden finns behov av hälsoekonomi exempelvis inom läkemedelsindustrin.
– Vill man arbeta utomlands som hälsoekonom finns goda chanser till det. Andra europeiska länder har ungefär samma behov av hälsoekonomer, liksom internationella organisationer som WHO och OECD. I utvecklingsländer spelar frivilligorganisationer en viktig roll inom sjukvård och folkhälsoarbete och de har nytta av hälsoekonomisk kompetens, säger Curt Löfgren.
För mer information, kontakta gärna:
Curt Löfgren, studierektor för masterprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning mot hälsoekonomiTelefon: 090-785 33 43 E-post: curt.lofgren@umu.se
Mikael Lindbäck, studierektor, nationalekonomiTelefon: 090-786 54 40 E-post: mikael.lindback@econ.umu.se
