NYHET Biologin har gått in i en datadriven era. Framsteg inom DNA-sekvensering och andra teknologier genererar i dag enorma mängder biologiska data – långt mer än vad traditionella metoder kan hantera. För att omvandla denna informationsflod till meningsfulla insikter har bioinformatiker blivit oumbärliga. Därför lanserar Umeå universitet ett nytt masterprogram i bioinformatik med start hösten 2026.
Forskning inom biologi genererar enorma mängder data och bioinformatiker har blivit allt viktigare för att analysera och förstå resultaten.
BildSamuel Pettersson– Vi har utformat programmet för personer med bakgrund inom molekylärbiologi som vill utveckla färdigheter inom data science och bioinformatik, säger professor Nathaniel Street, programansvarig och en av de ledande lärarna på programmet. Våra studenter kommer att vara rustade för att arbeta praktiskt med biologiska data i tillämpade sammanhang.
Efterfrågan på bioinformatiker ökar kraftigt. Från precisionsmedicin och individanpassad vård till växtförädling och läkemedelsutveckling – både industrin och forskningsinstitutioner söker experter som kan utvinna biologisk mening ur massiva datamängder. Det nya programmet ger studenter träning med verkliga forskningsdata och avancerade verktyg, och förbereder dem för ett snabbt växande område som är centralt för vetenskapen.
Nathaniel Streets forskargrupp arbetar med genetiska data från trädgenom och består numera av fler bioinformatiker än biologer i labbet. Här är han tillsammans med två av gruppmedlemmarna, Edoardo Piombo och Elena van Zalen.
BildSamuel PetterssonModern forskning producerar datamängder som är så stora att de inte kan öppnas i ett kalkylblad – de kräver superdatorer och avancerade algoritmer för att bearbetas.
– Bioinformatik har funnits i decennier, men under de senaste tio åren har den blivit avgörande för nästan alla områden inom biologin, säger Nathaniel Street. Modern forskning producerar datamängder som är så stora att de inte kan öppnas i ett kalkylblad – de kräver superdatorer och avancerade algoritmer för att bearbetas.
Hans egen forskning är ett tydligt exempel. I dag arbetar bara en person i hans grupp i biologilabbet – och genererar forskningsdata som håller de övriga nio i gruppen sysselsatta med analys.
Bioinformatik kan studeras vid andra universitet, men de flesta riktar sig till studenter som redan har en bakgrund inom datavetenskap och programmering, säger Nathaniel Street. Umeå universitet har valt en annan väg. Eftersom det har blivit allt viktigare för biologer, kemister och molekylärbiologer att behärska bioinformatik är programmet utformat med dem i åtanke.
– Vi tror också att vi har ett unikt upplägg genom att våra lärare, som representerar en mångfald av forskningsprofiler, använder sina egna data i undervisningen. Studenterna får träna med dessa data och arbeta med de senaste verktygen, koncepten och idéerna inom bioinformatik. Vi ser det som en styrka, eftersom bioinformatik är ett område som utvecklas mycket snabbt.
Det råder i dag brist på bioinformatiker. De som specialiserar sig inom bioinformatik kommer att vara eftertraktade och kan se fram emot en mångsidig arbetsmarknad. Biologin kommer att fortsätta generera allt mer data – och med ökad komplexitet.
Och även om maskininlärning och AI-verktyg blir allt mer avancerade och används oftare inom bioinformatik, kommer det inte att göra mänsklig expertis överflödig, betonar Nathaniel Street.
– Dessa verktyg kan inte tolka data – vi behöver människor som granskar resultaten och avgör om de är biologiskt rimliga.
Läs mer om masterprogrammet i bioinformatik
Nathaniel Street tillsammans med Amanda Mikko och Sara Rydman i labbet. Deras arbete håller gruppens bioinformatiker sysselsatta med att analysera de stora datamängder som experimenten ger upphov till.
BildSamuel Pettersson