NYHET – Network science börjar bli ett allt större forskningsfält. Som fysiker tycker jag om att observera skorskaliga fenomen, förenkla dem och se mönster, säger Fariba Karimi.Sedan ett och ett halvt år tillbaka är Fariba Karimi från Iran doktorand i fysik vid Umeå universitet.
Att bli forskare har varit Fariba Karimis dröm sedan barnsben. Hon kommer från Irans huvudstad, Teheran, en 15-miljonerstad där hon läste fysik och tog en masterexamen i teoretisk fysik.
Efter examen kände hon att hon egentligen ville läsa mer tillämpade kurser, och beslutade sig för att söka till Lunds universitet i Sverige.
– Jag tog kurser i experimentell fysik med sikte på en ny masterexamen inom ett område som jag var mer intresserad av, säger hon.
Sitt examensarbete ville hon göra inom ämnet network science. Det var då ett relativt nytt (särskilt hemma i Iran) tvärvetenskapligt ämne där fysik, datavetenskap, och matematik används för att förstå interaktioner i sociala nätverk.
Fariba Karimi kände bara till en forskargrupp i Sverige som arbetade med detta och det var vid Umeå universitet. Hon kontaktade Petter Holme och fick så småningom klartecken att han kunde handleda henne och flyttade upp till Umeå för att göra sitt examensarbete.
Det kom att handla om interaktioner inom en community. En community är en mötesplats på nätet. Fariba Karimi fick tillgång till åtta års data på filmcommunityn filmtipset.se, en community som finns på internet allt sedan tio år. Hon studerade kommunikationsmönstret inom communityn, vem som pratar med vem och vilken tid på dygnet.
– Det är lätt att spåra sociala interaktioner inom en community eftersom man blir medlem och följdaktligen sker kommunikationen bara inom gruppen. Jag studerade hur människorna beter sig dels privat via e-post och publikt i diskussionsforum. Jag jämförde de två olika sätten samt hur personer rörde sig mellan kommunikationsformerna.
Fariba Karimi hade fastnat för ämnet network science så när hennes handledare hade sökt medel för en doktorandtjänst och tipsade om möjligheter om att började doktorera så tvekade inte Fariba Karimi att ta den chansen.
Hon studerar nu spridning och kaskadmodeller i sociala nätverk, mönster som uppstår av early adopters och new adopters i nätverken.
– Om vännerna gör en sak är sannolikheten att du gör samma sak större och en ”kaskad” av handlingar sprider sig i det sociala nätverket.
Vilket värde har denna typ av forskning?
– Dels är det intressant att studera hur ett fenomen inom sociala medier uppstår och sprider sig. Kunskapen kan vara viktigt att förutse beteenden och finna återkommande mönster. Till exempel inom politik kan man ta reda på människor beteende för hur de röstar. Hur information sprider sig kan också vara bra kunskaper inom marknadsföring, säger Fariba Karimi.
Det svåra med doktorandarbetet tycker Fariba Karimi är att ställa upp de vetenskapliga frågeställningarna och att komma över bra dataset att testa sina matematiska modeller på.
Hon har arbetat med allt från e-postkommunikationsdata från ett universitet i Tyskland till data från datingsiten Puss & kram. Just nu fördjupar hon sig i ett dataset som består av interaktioner mellan banker som lånar ut och lånar pengar av varandra. Fariba Karimi observerar nätverksmönstret som alla bankinteraktionerna tillsammans bildar. Hon vill jämföra nätverksmönstret med dynamiken av transaktioner.
Network science är sprunget ur ämnet fysik och inte datavetenskap som många tror. År 1998-99 publicerades de två första artiklarna i ämnet i de vetenskapliga tidskrifterna Science och Nature av fysiker.
Den ena handlar om scale-free networks vilket innebär att interaktioner mellan personer i ett socialt nätverk distribueras enligt ett mönster och inte med en slumpmässig fördelning. Den andra artikeln visar på the small-world effect, att alla människor i samhället har mer anknytning till varandra än förväntat av slumpen.
Det senaste decenniet har network science vuxit och börjar bli ett etablerat forskningsområde. Fariba Karimi trivs som doktorand.
Vilket tips skulle du ge någon som skulle vilja doktorera inom detta område?
– Man bör ha en bred kunskapsbas inom både fysik, matematik och programmering, men också ett intresse för sociologi och psykologi.
Fariba Karimis arbetsplats är på Icelab. Det är ett kreativt laboratorium, som bildades år 2010, med kontor i Naturvetarhuset på universitetscampus. Här bedriver forskarna tvärvetenskaplig forskning och utbildning i skärningspunkten mellan fysik, matematik, samhällsvetenskap och livsvetenskap. Det finns cirka 20 heltidsanställda i forskargruppen, däribland fem doktorander.
– Det är en speciell arbetsmiljö med öppet kontorslandskap som gör det lätt för oss som jobbar där att prata med varandra. Det är bra att kunna ställa frågor till matematikerna och datavetarna, säger Fariba Karimi.
Nästa vecka reser hon till Turin i Italien. Hon har fått ett stipendium för att gå en kurs i att hantera stora datamängder. Varma dagar i Italien, det ser Fariba Karimi fram emot.
Namn: Fariba Karimi
Ålder: 30
Fritidsintressen: tango, musik, träna på IKSU, resa
Small-world networks, publicerad 1998:
Watts, D.J.; Strogatz, S.H. (1998). "Collective dynamics of 'small-world' networks". Nature 393 (6684): 440–442. Bibcode 1998 Natur.393..440W
Scale-free networks, publicerad 1999:
Barabási, Albert-László and Réka Albert, "Emergence of scaling in random networks", Science, 286:509-512, October 15, 1999
Redaktör: Ingrid Söderbergh