Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 14 nov, 2007

Oenighet om en samlad skogspolitik för EU

NYHET Skogen har länge varit en svensk hjärtefråga, både ekonomiskt och kulturellt. Numera är allt fler svenska skogsaktörer positiva till någon form av sammanhållen skogspolitik för EU. Från politiskt håll är man emellertid tveksam till en sådan utveckling, menar Therese Andersson vid Umeå universitet.

I stora delar av Europa anses inte skogen ha något större ekonomiskt värde. Sverige är det EU-land som har störst areal skogsmark, och här svarar det så kallade skogsbaserade näringsklustret för upp till 30 procent av industrin. I dagsläget har EU ingen formell rätt att hantera skogspolitiska frågor. Trots det har det skapats speciella administrativa enheter som hanterar området, och det pågår försök att skapa någon form av skogspolitik för EU. Therese Andersson vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat vilka för- och nackdelar som finns med en gemensam skogspolitik inom unionen, och vilken inställning svenska och europeiska skogsaktörer har till en sådan utveckling.

Enligt Therese Andersson vill ingen svensk skoglig aktör se en gemensam skogspolitik inom EU. Däremot anser allt fler svenska skogsaktörer, framförallt skogsägare och representanter från skogsindustrin, att det är bättre att skogsfrågor hanteras som ett eget politiskt område. Den främsta orsaken är att skogspolitiska frågor annars riskerar att komma i andra hand inom jordbruks-, miljö- och energiområdet. Ett annat argument är att en samlad skogspolitik skulle synliggöra skogsområdets potential, och att det därigenom skulle kunna lyftas som en bärkraftig ekonomisk näring med viktiga ekologiska och sociala värden.

Therese Andersson har funnit att det framförallt är svenska politiker som idag är emot ett ökat inflytande för unionen på det skogliga området. De hävdar att skog är en nationell tillgång som till stor del är privatägd, och därför bör skötas nationellt utifrån svenska förutsättningar. De svenska politikerna, men även vissa av de andra skogliga aktörerna, är också oroliga för att det ska etableras någon form av bidragsskogsbruk i likhet med det som finns inom jordbrukssektorn, något som riskerar att bli både kostsamt och byråkratiskt.

I Syd- och Mellaneuropa vill man exempelvis få bidrag till återbeskogning och för att förebygga och bekämpa bränder. Therese Andersson har i sitt doktorsarbete intervjuat drygt fyrtio skogsaktörer på olika nyckelposter, både nationellt och i Bryssel. Bland de intervjuade finns svenska politiker och tjänstemän vid olika departement och myndigheter, skogsägare, samer och representanter från industri och miljörörelse.

Lördagen den 17 november försvarar Therese Andersson, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln En gemensam europeisk skogspolitik? En integrationsteoretisk studie av ett politikområde på tillväxt. Disputationen äger rum kl. 10.15 i S 205, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Karl Magnus Johansson, institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.

Therese Andersson kommer ursprungligen från Svanaby, och är numera bosatt i Dorotea. Hon tillträder närmast en tjänst som specialist på skogens sociala värden vid Skogsstyrelsens skogsavdelning, Skog Nord.  

För mer information, kontakta: Therese Andersson, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, tel: 070-216 12 68 e-post: therese.andersson@pol.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson