Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Ojämn nationell spridning av ny kunskap inom hälso- och sjukvård

NYHET Effektiva nya metoder för att diagnosticera, förebygga och behandla sjukdomar utvecklas i snabb takt. Men trots potentiellt stor nytta tar det ofta lång tid för evidensbaserade metoder att omsättas till praktik i hälso- och sjukvården. Detta visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Linda Richter Sundberg undersökt hur evidensbaserade kunskapsunderlag produceras, sprids och tas emot inom det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Studien visar att de nationella aktörerna med ansvar för att främja evidensbaserad vårdkunskap, såsom Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), står inför en rad olika hinder på nationell, regional och lokal nivå i hälso- och sjukvårdssystemet.

Linda Richter Sundberg

– Det finns ett påtagligt gap mellan vad vi inom vården vet och vad vi faktiskt gör, säger Linda Richter Sundberg, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och författare av avhandlingen.
– Även om nya rön ständigt tillkommer så finns hinder som gör att de aktörer som sprider kunskapen till landsting och kommuner inte alltid når hela vägen fram.

I avhandlingen beskrivs svårigheter med att anpassa kunskapsunderlagen till de lokala förutsättningarna utan att metodernas effekter går förlorade. Ett annat hinder är att organisationerna inom vård och omsorg ofta är fullt upptagna med andra kort- och långsiktiga förändringsprocesser i den komplexa svenska vårdorganisationen.

Genom longitudinella och jämförande kvalitativa fallstudier har Linda Richter Sundberg studerat hur de nationella myndigheterna och organisationerna använder en bred arsenal av metoder för att sprida evidens till landsting och kommuner. Enligt avhandlingen kännetecknas aktörernas strategier för att utveckla och implementera kunskapsunderlag av såväl styrkor som begränsningar.

– Ur ett nationellt perspektiv skulle det finnas stora fördelar med att samordna de nationella aktörerna i hälsosystemet, så att deras särskilda styrkor bidrar till den gemensamma målbilden – att skapa en effektiv, säker och jämlik hälso- och sjukvård. Det bästa är att adressera de hinder som finns tidigt i processen för implementering av ny kunskap och rön. Då kan kunskapsunderlagens kärnkomponenter till viss del anpassas för att bättre passa de mottagande organisationerna, säger Linda Richter Sundberg.

Ett exempel på forskningsbaserade rön som haft svårt att nå ut i det svenska sjukvårdssystemet är psykoterapeutisk behandling. Trots att det finns ett väl belagt vetenskapligt stöd för effekten av psykoterapi vid ångest och depression sprids rutinmässig användning av denna behandling långsamt, särskilt inom primärvården. Dessutom så varierar tillgången på psykoterapi stort över landet. Socialstyrelsen har visat att tillgången på legitimerade psykoterapeuter är tre till fyra gånger större i storstäder än i mer glesbefolkade delar av landet. Det finns liknande mönster för andra hälsotillstånd som exempelvis hjärt-kärlsjukdom, med stora geografiska ojämnheter - och könsskillnader i vårdtillgången.

Linda Richter Sundberg bor i Umeå men kommer ursprungligen från Sundsvall. Hon är legitimerad psykolog och anställd vid Västerbottens läns landsting samt vid Umeå universitet, Institutionen för Folkhälsa, klinisk medicin, Epidemiologi och Global hälsa.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:

Fredagen den 8 april försvarar Linda Richter Sundberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Mellan evidens och praktik - utveckling och implementering av kunskapsbaserade arbetssätt i det svenska hälsosystemet inom prevention och mental hälsa. (Engelsk titel: Mind the gap - exploring evidence-based policymaking for improved preventive and mental health services in the Swedish health system.) Opponent: Professor Per Nilsen, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet. Huvudhandledare: Monica Nyström.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Målpunkt R, 1 trappa ner, sal E04, Norrlands universitetssjukhus.

För mer information, vänligen kontakta:

Linda Richter Sundberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och Global hälsa, Umeå universitetTelefon: 090-786 9370; 070-414 6844
E-post: linda.sundberg@umu.se

Redaktör: Daniel Harju