NYHET Att styra skolans utveckling genom ökad kontroll och uppföljning motverkar sitt eget syfte. När kontrollerna ökar minskar lärarnas inflytande. Tekniska och ekonomiska utgångspunkter istället för läroplanens, elevernas och lärares behov, är det som styr vilka medier elever och lärare kan använda i undervisningen.
Kristina Hansson
I avhandlingen Skola och Medier – aktiviteter och styrning av en kommuns utvecklingssträvanden, har Kristina Hansson, Umeå universitet, studerat en kommuns utvecklingssträvanden under tre decennier kring integrering av nya medier i grundskolans undervisning.
– När staten decentraliserade ansvaret för skolans utveckling 1990 var tanken att stimulera den lokala nivåns inflytande och att lärarnas professionella omdöme skulle ligga till grund för det pedagogiska förändringsarbetet, säger Kristina Hansson.
Studien visar hur i kommunen över tid har försökt att hitta sätt att stödja lärarnas uppdrag och arbete med att integrera nya medier. Lokala politiker, förvaltningsledning och lärare samverkade för att hitta sätt att förändra medieanvändningen i kommunens skolor.
– I det praktiska arbetet med att iscensätta läroplanens krav på nya medier i undervisningen ställdes de lärare som drev på utvecklingen i kommunen inför olika motstridigheter.
– För att lyckas hantera motstridigheterna och integrera nya medier i undervisningen så att medieanvändningen berikade elevernas lärande krävdes att lärarna kunde se med tillit på sina pedagogiska erfarenheter och förmåga att tänka nytt i förhållande till användning av nya medier.
Studien innehåller rikliga exempel på hur lärarna med stöd av politiker och förvaltningsledning steg för steg lyckas skapa allt bättre förutsättningar och sprider medieanvändningen mellan varandra.
– Men den ökade kontrollen och effektivitetstänkandet ökar avståndet liksom misstron mellan verksamhets- och förvaltningsnivån i kommunen. Lärarnas professionella handlingsutrymme minskade och den pedagogiska yrkeskunskapen underordnades ekonomiska och tekniska synsätt på nya mediers användning i undervisningen.
– De system för kunskapsbildning kring pedagogisk användning av nya medier som byggts upp i kommunen monteras ner allt eftersom och lärarna fick trots stöd av forskare och egen kunskapsbildning allt svårare att få gehör för sina önskemål om stöd och utbildning för att klara läroplanens krav på integrering av nya medier i undervisningen i grundskolan.
Disputationen äger rum fredag 12 december kl. 10.00-12.00, Humanisthuset, Hörsal F, Umeå universitet. Opponent är Hector Pérez Prieto, professor, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet.
Kristina Hansson, kristina.hansson@pitea.se, tel. 070-2656324
Redaktör: Per Melander
