NYHET Folkrätten behöver skärpas på stater att gottgöra offer för massövergrepp som exempelvis krigsförbrytelser. Idag skiljer sig de kraven från de krav som ställs på stater att åtala förbrytarna. Det visar Fanny Holm i en ny avhandling vid Umeå universitet, där hon också föreslår åtgärder för att öka staternas ansvar.
– Efter massövergrepp finns behov av omfattande rättsliga åtgärder och dessa berör även andra stater än där brotten har begåtts säger Fanny Holm.
Folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten är exempel på massövergrepp som har skett på platser som Auschwitz, Srebrenica, Darfur och Syrien.
En vanlig följd av massövergrepp är att både förövare och offer lämnar staten där övergreppen har skett och att rättssystemet i landet ifråga inte har vilja eller förmåga att pröva brotten.
Hos stater, internationella organisationer och forskare finns en vilja att förhindra att nya massövergrepp sker och att hitta sätt att rättsligt hantera de övergrepp som redan har skett. Det har lett till en rad initiativ som internationella överenskommelser och inrättande av särskilda domstolar och tribunaler. Avsikten är både att åtala förövarna och ge offren gottgörelse. Gottgörelse till offren kan handla om ekonomisk ersättning, men också andra former av stöd, hjälp och skydd.
I sin avhandling har Fanny Holm studerat såväl folkrättsliga dokument som konventioner och resolutioner som nationell lagstiftning och domstolspraxis, för att ta reda på vilka möjligheter och skyldigheter enskilda stater dels har att åtala förövare, dels vilka möjligheter och skyldigheter man har som gör rättsprocesser möjliga där offren kan kräva gottgörelse av förövare. Studien visar att det finns många folkrättsliga källor som gäller åtal för massövergrepp som skett i utlandet, medan det finns betydligt färre källor som gäller gottgörelse till offren.
– Det är en allvarlig brist på överensstämmelse som kan bero på att frågan om gottgörelse åt offren mer ses som en privat angelägenhet eller som en angelägenhet stater emellan, något som omöjliggör individuella processer. Det kan även ses som en brottsofferfråga och därmed överlämnas det till staterna själva att välja hur de implementerar reglerna. Det leder till att offren inte alltid får tillgång till processer där de kan kräva gottgörelse, säger Fanny Holm.
I avhandlingen föreslår Fanny Holm åtgärder som kan öka staters skyldigheter att ge rättvisa till offren för massövergrepp. Mest brådskande är att minska klyftan mellan kraven kring åtal respektive gottgörelseprocesser. Avhandlingen ger också exempel på hur internationella avtal som finns skulle kunna tolkas samt på hur nya internationella avtal skulle kunna utformas för att öka kraven på stater att ge möjlighet för processer om gottgörelse för massövergrepp som skett utomlands, exempelvis särskilda jurisdiktionsregler för massövergrepp i överenskommelser om civilprocess.
Fanny Holm har tidigare arbetat på Brottsoffermyndigheten och vid domstol samt gjort praktik vid Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien.
Fanny HolmTelefon: 090-786 77 11
E-post: fanny.holm@umu.se
Foto: Sofia Strömgren
Fanny Holm, Juridiska institutionen, Umeå universitet, försvarar fredag 22 september sin avhandling med den svenska titeln: Rättvisa för offer av massövergrepp: Åtal och gottgörelse i folkrätten (Engelsk titel: Justice for Victims of Atrocity Crimes: Prosecution and Reparations under International Law). Fakultetsopponent: Professor Pål Wrange, juridiska institutionen, Stockholms universitet. Tid: Kl. 10.15-12.00. Plats: Samhällsvetarhuset, Hörsal B, Umeå universitet.
Redaktör: Ola Nilsson