Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 27 apr, 2005

Ökat ekonomisk utbyte mellan Sverige och Finland

NYHET Inte på tvåhundra år har de ekonomiska banden mellan Sverige och Finland varit starkare än idag. Lars Fredrik Andersson, Umeå universitet, visar nu att en viktig anledning till dagens situation är tillväxten av handel och sjöfart efter år 1945.

Sverige och Finland är idag mer ekonomiskt integrerade än någonsin tidigare efter freden år 1809. Det är särskilt efter andra världskriget som länderna har närmat sig varandra, och idag är de ekonomiska banden starka.

I sin avhandling vid Umeå universitet visar Lars Fredrik Andersson att tillväxten av handel och sjöfart efter år 1945 till stor del ligger bakom utvecklingen. Tillväxten i handeln är stark efter andra världskriget, och i mitten av 1970-talet var Sverige den viktigaste handelspartnern för Finland.

Under de senaste sextio åren har dock handelsvarorna ändrats. Finland exporterar idag mer högförädlade produkter, särskilt från verkstadsindustrin, till Sverige. Samtidigt har den traditionella exporten av skogsråvaror och jordbruksvaror minskat relativt andra varor. Idag ökar handeln mer inom branscher än mellan, och svenska och finska företag konkurrerar mer och mer på samma marknader med liknande produkter, något som exempelvis är tydligt när det gäller mobiltelefoner.

Lars Fredrik Andersson visar också att det finns stora regionala skillnader i utbytet mellan Sverige och Finland. Jämfört med Sverige i stort har det regionala handelsutbytet över Kvarken, havet mellan Umeå och Vasa, utvecklats svagare. Handeln har varit begränsad till färre varugrupper, och har dominerats av skogsindustrin.

Skillnaderna i handel och sjöfart är beroende av befolkningsstorlek och industristruktur. Områdena längs Kvarken och Bottenhavet är glest befolkade och har en mindre varierad industristruktur jämfört med exempelvis områdena längs Ålands hav.

Från år 1960 fram till idag har det totala antalet passagerare inom färjesektorn ökat från knappt en miljon till tio miljoner, och fraktvolymen har växt från två tusen till fyra miljoner ton. Bilfärjan, som introducerades år 1961, är central för utvecklingen. Större och mer fashionabelt utrustade färjor mötte ett växande behov av transport-, nöjes- och turisttjänster.

Turisttjänsterna var starkt förknippade med taxfree-försäljningen från 1960-talet fram till den 1 juli år 1999. Då försvann taxfree från alla turer som inte anlöper Åland, och över Kvarken har passagerarvolymerna sedan dess minskat med omkring 80 procent. Trafiken på Kvarken är idag lika stor som den var år 1965.

Onsdagen den 4 maj försvarar Lars Fredrik Andersson, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling: Bilateral shipping and trade – Swedish-Finnish experiences in the post-war period.

Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Jari Ojala, Department of history and ethnology, University of Jyväskylä.

För mer information, kontakta:

Lars Fredrik Andersson, institutionen för ekonomisk historia, tel: 090–786 52 80, e-post: larsfredrik.andersson@ekhist.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson