Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 27 mar, 2019

Olika skolämnen innebär olika förutsättningar för elevers meningsskapande

NYHET I skolans ämnesundervisning är språk och skriftspråk viktiga redskap för elevers meningsskapande. Frågan är på vilket sätt sådana olika redskap används i olika skolämnen? I en ny avhandling vid Umeå universitet visar Monica Egelström att i skolår 4-6 kan skolämnen variera i vilka resurser för meningsskapande elever möter. Därmed vilka möjligheter till literacyutveckling elever möter i olika skolämnen.

Olika skolämnen har beskrivits innebära skillnader, men också likheter, i hur undervisning utformas och hur språk och skriftspråk används och bearbetas.

– I min avhandling undersöker jag och jämför samma lärares arbete i matematik respektive historia i skolår 5, med fokus på hur skolämnet kan påverka elevers möjligheter till literacyutveckling och meningsskapande, säger Monica Egelström och fortsätter:

– Genom att studera skolämnen som system undersöks hur undervisning organiseras och struktureras samt vilka undervisningspraktiker som blir synliga i respektive ämne. Utifrån dessa befintliga undervisningspraktiker söker studien också identifiera möjliga utvecklingsvägar för respektive ämne för att ytterligare stärka elevers möjligheter till utveckling och meningsskapande.

Matematik och historia

Resultaten visar att matematik- och historieundervisning i grundskolans år 5 kan innebära skillnader i vilka olika resurser för meningsskapande elever möter och därmed ges möjligheter att utveckla.

Lektionerna i de båda ämnena tycks uppbyggda på olika sätt för att bearbeta texter och ämnesinnehåll och med delvis olika betoning på klassen som individer eller grupp i arbetet. Likaså tycks ämnena relateras olika till begrepp som text och skrivande.

Innehållet i ämnet beskrivs också som olika möjligt att påverka för elever och lärare, vilket tycks kunna innebära skillnader i lärares och elevers roller i undervisningen.

Samtidigt indikerar resultaten vissa likheter ämnena emellan. En sådan är att skriven text utgör en viktig resurs och att elevers läsförmåga beskrivs som viktig i både matematik- och historieämnena.

En viktig likhet är också att de texter som används i undervisning framställs som fakta och redskap för att lära in. Däremot tycks ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till texter vara mer ovanligt i ämnesundervisningen.

En möjlig utvecklingsväg för båda ämnena beskrivs därmed vara att erbjuda elever ökade möjligheter till kritiskt granskande arbete utifrån olika slags texter i både matematik- och historieundervisningen.

Avhandlingen Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning finns publicerad digitalt.

Pressbild

Kontakt:

Monica Egelström, monica.egelstrom@umu.se tel. 070-23 26 266

Om disputationen:

Fredag 5 april försvarar Monica Egelström, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, anställd på Högskolan Väst, Trollhättan, sin avhandling med titeln Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning.

Disputationen äger rum kl. 10.00-12.00 i Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är Anders Arnqvist, professor, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet, samt Avdelningen för rektorsutbildning, Uppsala universitet.