"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2010-05-26

Om hur ett socialt skyddsnät hjälper fattiga bönder i Etiopien

NYHET Kan ett socialt skyddsnät öka investeringarna inom det afrikanska jordbruket och hjälpa bönderna ur fattigdom? Det är några av de frågor som studeras i den avhandling som nationalekonomen Camilla Andersson, Umeå universitet, försvarar den 4 juni.

År 2005 lanserades ett socialt skyddsnät i Etiopien som kallas the Productive Safety Net Programme. Skyddsnätet erbjuder fattiga bönder att arbeta statligt fem dagar i månaden när det är lågsäsong i jordbruket. Syftet med programmet är att bidra till att bönderna inte ska behöva sälja sina tillgångar om de drabbas av dåliga skördar och därmed lyfta dem ur fattigdom. Programmet kan också bryta den onda cirkeln som uppstår då fattiga bönder tvingas välja aktiviteter med låg risk och låg avkastning för att undvika svält om skörden slår fel.

I avhandlingen studeras hur skyddsnätet har påverkat böndernas tillgångar, val av grödor samt värdet av och risken i produktionen. Resultatet visar att skyddsnätet inte har lett till någon förändring av böndernas tillgångar i termer av boskap, som ofta anses vara den viktigaste produktiva tillgången för bönder i Etiopien.

- Det är dock viktigt att komma ihåg att studien genomfördes två år efter det att programmet startade och att det kan ta lite tid innan man kan se de långsiktiga effekterna av programmet, menar Camilla Andersson.

Däremot visar studien att böndernas tillgångar i termer av träd redan nu har ökat. Att plantera träd är en investering som är lönsam först på längre sikt. Den ökade tillgången på träd kan enligt Andersson tolkas som ett tecken på att programmet har gett bönderna en möjlighet att avstå från inkomst idag för högre avkastning i framtiden. Resultaten indikerar också att programmet leder till att bönderna väljer att odla andra grödor än vad man gjort tidigare och framförallt verkar odlingen av fleråriga grödor ha ökat. En av anledningarna till den låga produktiviteten i afrikanskt jordbruk som brukar framhållas, är att bönder inte har möjlighet att gå ifrån de traditionella produktionsmetoderna och grödorna, eftersom konsekvenserna om skörden slår fel blir för stora.

- Att bönderna väljer att odla nya grödor kan därför ses som positivt ur ett fattigdomsbekämpningsperspektiv, eftersom det på längre sikt kan leda till att man hittar grödor som ger en högre avkastning. Däremot har jag inte kunnat se några tecken på att det totala värdet av eller den totala risken i produktionen förändrats, säger Camilla Andersson.

Fredagen den 4 juni försvarar Camilla Andersson, institutionen för nationalekonomi vid Umeå universitet sin avhandling med titeln "Changing the Risk at the Margin: Smallholder Farming and Public Policy In Developing Countries". Disputationen äger rum inkl 10.15 i hörsal s305, Samhällsvetarhuset, Fakultets opponent är professor Ing-Marie Gren från Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

För mer information kontakta: Camilla Andersson Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet Telefon: 090-7867794
E-post: camilla.andersson@econ.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

Redaktör: Eva Stoianov