Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 14 okt, 2013

Om hur urfolk kan nå en mer jämlik hälsa

NYHET Den 15 oktober hålls första mötet med alla som valts ut till att bli Wallenberg Academy Fellows. Knut och Alice Wallenberg inrättade programmet förra året för att årligen utse och stödja 30 forskare i Sverige under 5 år.

Per Axelsson

Målet med karriärprogrammet och den långsiktiga finansieringen är att ge de mest lovande unga forskarna en arbetssituation som medger fokus på forskning och möjlighet att angripa svåra och långsiktiga forskningsfrågor.

Det är tre forskare från Umeå universitet som i år har valts ut: Per Axelsson, humaniora, Ellen Dorrepaal, ekologi, miljö och geovetenskap, och Felipe Cava, medicin.

Per Axelsson, universitetslektor, Centrum för samisk forskning/Vaartoe, har i sitt arbete med urfolkshälsa sedan tidigare varit ett år i Australien, där han arbetat upp forskningskontakter med University of Melbourne, Australien och University of Waikato, Nya Zeeland, med historiker, sociologer, statistiker och epidemiologer. Något som han nu kommer att kunna förlänga och utveckla.

– Jag kommer att fortsätta leda mitt projekt med folk i Melbourne och Waikato. Vi kommer att bygga upp en forskargrupp om urfolkshälsa i det långa perspektivet, minst över en period av 150 år, i Sverige kommer vi även att kunna gå ännu längre bak.

Per Axelsson berättar att projektets kärna, urfolkshälsa i världen, är ett problemområde som sticker ut. I normalfallet har de lägre socialgrupperna sämre hälsa, men bland urfolk i världen så är läget långt värre, något som går att utläsa av bland annat rapporter från WHO.

Idag har samer ungefär samma hälsonivå som icke-samer i Sverige, något som då är unikt i dessa sammanhang. För aboriginer i Australien och maoris i Nya Zeeland ser däremot situationen annorlunda ut. Kolonisationsprocesserna anses ligga bakom att de ännu inte nått samma livslängd och välmående som icke-urfolk i respektive land. Exakt vad kolonisationen omfattar och hur denna inverkar på urfolks hälsa är dock inte klarlagt och det forskningsfråga som projektet är satt att undersöka.

– Urfolk i Sverige, Australien och Nya Zeeland har alltså väldigt olika utfall. Skandinavien är det område där det idag inte är avgörande om du är same eller icke-same när det gäller hälsa och livslängd. Jämför det med Australien till exempel, där du som urfolk kan förvänta dig en upp till 17 år kortare livslängd, i snitt.

– Vi kommer att arbeta dels med kvantitativt material, men även kvalitativt, med historisk forskning, för att förstå materialet som är väldigt bundet till sammanhanget; material som exempelvis missionärers anteckningar, historiska rapporter och olika former av befolkningsdata från nya databaser.

För att belysa hur urfolkshälsan påverkas av samhällsförändringarna kommer projektet exempelvis undersöka när befolkningarna i de tre länderna ingick i vaccinationskampanjer, tidpunkter för politisk mobilisering och statliga myndigheters introduktion av policys, regelverk och infrastruktur.

Förhoppningen är att jämförelsen ska ge ny kunskap som kan hjälpa till att förstå och motarbeta kolonisationens konsekvenser och utveckla mer jämlik hälsa i framtiden.

Som humanioraforskare är det lite ovanligt i att jobba i en grupp, något som nu blir aktuellt för Per Axelsson.

–Här på CeSam finns ändå vanan sedan tidigare, både att jobba i grupp och tvärvetenskapligt.

– Under det kommande året kommer jag att börja leta personal, några postdoks här i Umeå t ex, där tanken är uttalad att personen ska kunna vara på minst två av ställena.

Vid mötet den 15 oktober kommer varje ny Wallenberg Academy Fellow att få träffa sin mentor som kommer från Kungl. Vetenskapsakademin och/eller de andra vetenskapliga akademierna och man kommer att få veta vad som förväntas av de kommande fem åren. Sedan ska man träffas i grupper som därefter är tänkta att återkommande mötas flera gånger per år.

I november kommer 30 nya Wallenberg Academy Fellows att utses, vilket gör att de kommande åren skapas nya årsklasser av Fellows.
– Just nu finns bara två inom humaniora, förhoppningsvis blir det fler i de kommande årens grupper, så att det till slut kanske blir en liten grupp av humanister som kan ha utbyte av varandra.

Läs mer om programmet och nomineringsförfarandet till Wallenberg Academy Fellows

Redaktör: Per Melander