NYHET En ny avhandling behandlar framväxten av en svensk utbildning av pedagoger i dans åren 1939-1965. Med utgångspunkt i ett splittrat yrkesområde undersöks utvecklingen fram till att en utbildning kunde etableras vid 1960-talets mitt.
Öppnare gränser och ekonomisk tillväxt – under den expansiva efterkrigstiden etablerades nya yrken och institutioner. Även dansområdet expanderade under 1950-talet, och med det ökande dansandet inom studieförbunden blev bristen på kompetenta lärare tydlig.
Pedagogiska förhållningssätt och estetiska ideal
I Britt-Marie Styrkes doktorsavhandling framgår att framväxten av en svensk utbildning av pedagoger i konstnärlig dans drevs på av tidens koreografiska framgångar och diskussioner om dans som konstart i ett samhällsklimat som hade fokus på utbildningsfrågor.
– Man kan se en växelverkan mellan konstartens utveckling och behovet av en lärarutbildning, säger idéhistoriker Britt-Marie Styrke. Visionerna om en modern danskost och en tidsenlig utbildning handlade både om pedagogiska förhållningssätt och om estetiska ideal, nationella förutsättningar och internationella impulser.
Frågor för områdets aktörer handlade exempelvis om hur yrket skulle utövas och med vilken kompetens. Estetiska ideal hämtades från såväl tysk och amerikansk som engelsk och rysk utbildningstradition.
Ingen självklar plats bland konstarterna
Britt-Marie Styrke visar på parallella tendenser till förändring inom andra yrkesområden. Även om utvecklingen inte var unik fanns vissa förtecken för just dansområdet som ett förhållandevis smalt konstområde med i huvudsak kvinnliga utbildare. En återkommande fråga handlade också om förhållandet till skolan och bristen på erkännande av danskonst som kunskapsområde. Trots utbildarnas övertygelse om dansens betydelse som kulturellt och konstnärligt uttryck hade den långt ifrån en självklar plats som konstart bland andra.
– Det förhållandevis oetablerade danspedagogyrket strukturerades och bekräftades åtminstone delvis i och med utbildningens etablering inom Koreografiska Institutet 1964. Men även om utbildningens etablering kan betraktas som framgångsrik var framgången trots det alltså mindre då det gällde dansämnets relation till den obligatoriska skolan.
Disputation och kontaktuppgifter
Fredag den 23 april försvarar Britt-Marie Styrke, institutionen för idé- och samhällstudier Umeå universitet, sin avhandling med titeln Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965. Disputationen äger rum klockan 10.15 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Sture Brändström, Musikhögskolan i Piteå, Luleå tekniska universitet.
Avhandlingen är e-publicerad Britt-Marie Styrke, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
britt-marie.styrke@idehist.umu.se
070-393 32 75
Redaktör: Helena Vejbrink