Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 19 mar, 2013

Om lycka på Glädjens dag

NYHET De senaste åren har intresset för lycka blivit allt större. Ett tydligt exempel på detta är att Förenta Nationerna från och med i år har inrättat Glädjens dag den 20 mars. Sociologen Filip Fors har tagit reda på vad som gör människor lyckliga.

Den empiriska lyckoforskningen kartlägger vilka faktorer som hänger ihop med ett lyckligt liv. Lycka definieras inom detta forskningsfält dels utifrån hur tillfreds människor är med sina liv, dels som en varaktig känsla av välbefinnande. Vad är det som påverkar hur glada och nöjda vi är? Filip Fors forskning visar att människor som bor i fredliga, rika, tillitsfulla och demokratiska länder som Sverige är betydligt lyckligare än människor som bor i fattiga och krigshärjade länder som exempelvis Togo. I ett land som Sverige går lycka hand i hand med god hälsa, ekonomisk trygghet, ett meningsfullt arbete, goda relationer och en fysiskt aktiv fritid.

– Intressant nog tyder resultaten på att betydelsen av goda relationer och en aktiv fritid är minst lika stor som betydelsen av god inkomst, säger Filip Fors.

Men den viktigaste omständigheten för ett lyckligt liv har ändå att göra med en persons egenskaper eller emotionella stil.

– Personer som har lätt att återhämta sig efter att negativa händelser inträffat och som har lätt för att bibehålla glädjen när något positivt inträffar tillhör den lyckligaste gruppen individer, understryker Filip.

Även om forskningen tyder på att dessa emotionella stilar i hög grad är genetiskt betingade pekar mer och mer forskning på att förmågan att återhämta sig och varaktig glädje går att öva upp med hjälp av mental träning. Både KBT-terapi och österländska meditationstekniker har t.ex. visat sig kunna påverka en persons emotionella stil i en välbefinnandefrämjande riktning. Att praktisera vänliga handlingar, öva sig i målmedvetenhet och tacksamhet och att vara optimistisk har också visat sig höja en persons välbefinnande.

Filip Fors menar att lyckoforskningens resultat har viss bäring på välfärdspolitikens målsättningar. För att uppnå ett lyckligare samhälle behövs mindre fokus på ekonomi och mer på att främja människors relationer, arbetsglädje, fritidsvanor och förmåga till återhämtning.

– Politikens ensidiga fokus på ekonomisk tillväxt och minskad arbetslöshet kan vara en förklaring till att svenskarna inte är särskilt mycket lyckligare idag än på 1980-talet. Förhoppningsvis kan FN:s årliga glädjedag få oss att uppmärksamma många av de icke-ekonomiska faktorer som bidrar till varaktig glädje och tillfredsställelse.

Filip Fors arbetar som forskningssamordnare på sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Hans disputerade i november 2012 med en avhandling som belyser vilka faktorer som hänger ihop med människors livstillfredsställelse och välbefinnande. Filip har även skrivit en rapport på uppdrag av framtidskommissionen som ger en introduktion till subjektiva mått på livskvalitet.

Här finns kontaktuppgifter till Filip Fors (mobilnr. 070-263 45 10)

Här kan du läsa hela eller delar av hans avhandling

Redaktör: Eva Stoianov