Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Om psykoser på den etiopiska landsbygden

NYHET 
Patienter med svår psykiatrisk sjukdom tuggar khat av någon viktig anledning som kliniskt verksamma läkare behöver ta i beaktande vid behandlingen av de drabbade. Det skriver Solomon Teferra i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet tisdag 7 juni.



Studier av förlopp och utgång av schizofrenisjukdom i låginkomstländer blir allt viktigare för att utmana föreställningen om god utgång för drabbade i dessa länder. Förutom kliniskt förlopp och utgång ansers dödlighet vara ett viktigt mått på schizofreni. Kultur och tradition spelar en viktig roll i uttrycken för svåra psykiatriska sjukdomar. Khat är en kulturellt accepterad växt som växer naturligt och endemiskt i östra Afrika. Det anses att khat påverkar förloppet och utgången av schizofreni, även om systematiska studier av detta är sällsynta. Patienter med svåra psykiatriska sjukdomar fortsätter att tugga khat trots råd om att sluta från behandlande läkare. Orsakerna till detta beteende är inte fullständigt utredda tidigare.



Solomon Teferras studier är gjorda på två platser: Butajira och Borana. Butajira-studien omfattade undersökning med hjälp av WHO:s intervjuverktyg Composite International Diagnostic Interview (CIDI) och nyckelinformatörer (Key Informants, KI:s), av mer än 68 000 vuxna i åldrarna 15-49 år. Av dessa diagnostiserades 321 personer med schizofreni. Dessa följdes upp i fem år för kartläggning av deras kliniska förlopp och utgång, inklusive dödlighet. En kvalitativ studie omfattande 37 män med SMI och 30 kvinnliga vårdare gjordes i Butajira för att studera anledningarna till att patienter fortsätter att tugga Khat trots att deras läkare avråder ifrån det. I Borana-studien av en avlägsen halvnomadisk befolkning i södra Etiopien användes kvalitativa metoder inklusive 56 nyckelinformatörer för att identifiera beskrivningar av psykos, upplevda orsaker och föredragen behandling i samhället. Fallen som identifierades av nyckelinformatörerna genomgick även så kallad SCAN-intervju för att diagnosen skulle kunna bekräftas.



Den femåriga uppföljningen av schizofrenipatienter visar att 45 procent av deltagarna i studien hade symtom kontinuerligt och 30,3 procent hade haft kontinuerliga episoder av psykos. Cirka 20 procent hade upplevt kontinuerliga återfall. Att vara ensamstående, ha fått antipsykotisk behandling i minst 50 procent av uppföljningstiden och att ha en diagnos av paranoid subtyp av schizofreni är förknippat med längre perioder av återfall.



I Borana-studien beror skillnaden mellan lokala och psykiatriska koncept i CIDI huvudsakligen på att KI:er beskriver marata (galenskap) i termer av öppet beteendemässiga symtom i stället för tankestörningar. Efter diskussionerna i fokusgruppen identifierade deltagarna åtta individer med schizofreni och 13 med en psykotisk stämningslägessjukdom. Detta bekräftades av SCAN-intervjuer.



Övernaturliga orsaker som besatthet av onda andar, förhäxning, ”exponering för vind” och därpå följande attacker av onda andar hos nyförlösta kvinnor; biopsykosociala orsaker som infektioner (malaria), förlust av närstående, att ”tänka för mycket”, missbruk av alkohol och Khat nämndes som orsaker till SMI. Förstahandsvalen vad gäller behandlingar av svåra mentala sjukdomar omfattade huvudsakligen traditionella angreppssätt, som exempelvis visa män i Borana eller traditionella helbrägdagörare, bön, behandling med heligt vatten och slutligen att uppsöka modern hälso- och sjukvård.



Vad gäller khat och svår psykiatrisk sjukdom i Butajira var skälen som angavs av patienter såväl som av vårdgivare mer eller mindre desamma: socialt tryck, ett medel för att överleva genom att förbättra funktionen, kamp med biverkningar av medicinen för att uppleva välbefinnande och curbing aptit. Schizofrenins förlopp är kroniskt och icke övergående, och är förknippat med väldigt hög för tidig dödlighet i Butajira. Kontinuerlig behandling med antipsykotiska läkemedel är konsekvent förknippad med positiv utgång och minskad dödlighet.



Fallidentifiering i studier av psykotiska sjukdomar i traditionella samhällen vinner troligtvis på att kombinera strukturerade intervjuer med den huvudsakliga informationsmetoden. Planering av psykiatrisk hälso- och sjukvård i traditionella samhällen behöver involvera inflytelserika personer och traditionella helbrägdagörare för att öka acceptansen för modern hälso- och sjukvård. Patienter med svår psykiatrisk sjukdom tuggar khat av någon anledning, en anledning som kliniskt verksamma läkare behöver ta i beaktande vid behandlingen av de drabbade.



Solomon Teferra är psykiater och verksam vid Institutionen för psykiatri, Addis Ababa University i Etiopien. Han är engelskspråkig, och disputationen kommer att hållas på engelska. Kontakta honom gärna via handledaren Lars Jacobsson på
mobiltelefon 070-370 00 81
e-post lars.jacobsson@psychiat.umu.se

Tisdag 7 juni försvarar Solomon Teferra, Institutionen för klinisk vetenskap, psykiatri sin avhandling med titeln Studies on psychotic disorders in rural Ethiopia (Svensk titel: Studier om psykotiska sjukdomstillstånd på etiopisk landsbygd).
Disputationen inleds klockan 12.00 i sal A, 0-planet, by 23, Norrlands universitetssjukhus (NUS). Fakultetsopponent är professor Martin Prince, Institute of Psychiatry, London, Storbritannien.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43826

Redaktör: Bertil Born