Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Omfattande negativa följder av lokala investeringsprogram

NYHET För att stödja arbetet för en hållbar utveckling, fördelades bidrag till kommuner genom lokala investeringsprogram. Björn Forsberg, Umeå universitet, visar nu att programmen i huvudsak har haft negativa effekter inom nästan 40 procent av kommunerna.

Den svenska regeringen har genom så kallade lokala investeringsprogram – LIP – fördelat 6,2 miljarder kronor till utvalda kommuner för att främja det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Bidragen fördelades under åren 1998–2002 i inbördes konkurrens mellan kommunerna. Bland kommuner som tilldelats stöd är erfarenheterna i huvudsak goda. Följderna bland de 108 svenska kommuner som varit förlorare i kampen om LIP-stöd har däremot förbisetts.

Björn Forsberg vid Centrum för utvärderingsforskning (UCER), Umeå universitet, redovisar i en ny rapport hur LIP har fungerat ur förlorarkommunernas perspektiv. I huvudsak är resultaten nedslående. Besvikelsen över att inte beviljas stöd har i allmänhet medfört en långsiktig tillbakagång för det lokala miljöarbetet. I många kommuner har miljöarbetet i praktiken avstannat. Inom närmare 40 procent av Sveriges kommuner har investeringsprogrammet alltså i huvudsak haft negativa effekter.

Genom att bara fokusera på framgångsfallen menar Björn Forsberg att staten ger en felaktig bild av programmets effekter på nationella miljömål. Bedömningar av programmets effekter skulle alltså behöva korrigeras med hänsyn till bland annat detta.

Ett mål med investeringsprogrammen var att ge upphov till spridningseffekter mellan kommunerna. Genom att låta kommunerna konkurrera om resurserna har detta mål direkt motverkats. Istället har klyftan ökat mellan kommuner som bedriver ett framgångsrikt respektive svagt miljöarbete. Jämfört med 1990-talets Agenda 21-rörelse och samarbetsanda, ser kommunerna idag varandra som konkurrenter.

Eftersom det lokala investeringsprogrammet upplevs som ett i grunden orättvist och godtyckligt bidragssystem av de kommuner som hamnat utanför, påverkas också förtroendet för staten. Det syns bland annat i ett svagt intresse för det nya statliga stödet för klimatinvesteringar (Klimp). Det är en allmän uppfattning bland dessa kommuner att framtida bidragssystem behöver utformas i närmare dialog med kommunerna, samt med tydligare utgångspunkt från lokala förutsättningar.

För mer information, kontakta:

Björn Forsberg, Centrum för utvärderingsforskning (UCER), Umeå universitet, tel: 090-786 67 97, e-post: bjorn.forsberg@ucer.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson