NYHET I takt med att folktro ersattes med expertkunskaper ökade särbehandlingen av funktionshindrade. I en ny avhandling studeras föreställningar om personer med funktionshinder och deras levnadsförhållanden under olika tidsperioder.
Etnologen Claes G Olsson har gjort nedslag vid tre historiska brytpunkter: slutet av 1700-talet, början av 1800-talet och början av 1900-talet. Enskilda personers röster har fått ett stort utrymme i boken, tillsammans med diskussionerna om övergripande och strukturella faktorer. Det handlar om föreställningar och praktiker, normalitet och avvikelse, omsorg och kontroll.
Samhället tog tidigt fasta på funktionshindrades svårigheter att försörja sig på eget arbete. Som exempel tar avhandlingen upp synskadade och blindas situation i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. De vanligaste yrkena var borstbinderi, korgmakeri och traditionellt kvinnliga handarbeten – sysselsättningar som gav små möjligheter till full försörjning. Många var därför beroende av anhöriga, fattigvård och filantropi.
– Svårast var förhållandena för blinda kvinnor som dessutom begränsades av samhällets könsmaktstruktur, säger Claes G Olsson. Men det finns också exempel på kvinnor och män som lyckats mycket bra med försörjningen, eftersom de vuxit upp i hem med goda ekonomiska tillgångar och stöd av anhöriga.
Tankarna om en noggrannare uppfostran och utbildning av personer med funktionshinder, krymplingar, döva och blinda formulerades under slutet av 1700-talet i en miljö där vetenskap och lärdom var ett självklart inslag. Genom upplysning och merkantilism ville man ta tillvara allas arbetsförmåga för att öka landets rikedomar.
– Vetenskapens företrädare ville ersätta gamla föreställningar och folktro med kunskaper och expertinflytande, säger Clas G Olsson. Därmed minskade efterhand föräldrarnas inflytande över barn med funktionshinder, och så fortsatte det ända till slutet av 1900-talet.
Avhandlingen visar hur det kom att leda till särbehandling av personer med funktionsnedsättningar och att man under 1800- och 1900-talen inrättade specialskolor för allt fler typer av funktionshinder. I dag har många av dessa avvecklats.
Claes G Olsson, institutionen för kultur och medievetenskaper Umeå universitet, försvarar fredagen den 23 april 2010 sin doktorsavhandling i etnologi med titeln Omsorg och kontroll: En handikapphistorisk studie 1750-1930. Disputationen äger rum i Humanisthuset hörsal E, kl 13.00. Fakultetsopponent är docent Magnus Öhlander, Södertörns högskola
Avhandlingen är e-publicerad
Claes G Olsson, institutionen för kultur och medievetenskaper, Umeå universitetTel: 090-786 6992, 070-341 68 08
E-post: claes.g.olsson@kultmed.umu.se
Redaktör: Helena Vejbrink