Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 20 januari 2021)

printicon
Publicerad: 09 mar, 2016

Öppnar dörrarna för nyanlända akademiker

NYHET Snabbspår, kompletterande utbildningar, praktikplatser, kunskaps- och lämplighetsprov, nätverk och seminarier – många olika aktiviteter är i startgroparna eller redan i fullt språng för att nyanlända akademiker snabbt ska hitta en ingång till Umeå universitet och det svenska samhället.

Under 2015 sökte drygt 160 000 personer asyl i Sverige, på flykt undan krig och konflikter. Antalet var dubbelt så högt som 2014. Omkring 25 procent av de nyanlända har en eftergymnasial utbildning på minst två år, främst inom företagsekonomi, handel och distribution, teknik och teknisk industri, hälso- och sjukvård samt pedagogik. Nu mobiliserar landets lärosäten, däribland Umeå universitet, febrilt för att kunna agera effektivt och ta vara på den akademiska kompetensen.

– Umeå universitet har, precis som alla delar av det svenska samhället, ett ansvar för att hjälpa till i den situation som är nu. Men det vi kan bidra med är till allra största del sådant som vi själva har väldigt mycket att vinna på, säger prorektor Anders Fällström.

Initiativ i startgroparna

Att frågor om nyanländas utbildning och kompetens är högt prioriterade just nu blev inte minst tydligt under en februarikonferens arrangerad av det nationella nätverket Include, där temat var Utbildning på flykt – lärosätenas samhällsansvar. Anders Fällström var en av dem som var på plats:

– Precis som de flesta andra svenska lärosäten befinner vi oss just nu i en inventeringsfas, där vi försöker samla in och samordna allt som redan pågår. Frågan är verkligen högaktuell, både inom forskning och utbildning.

Umeå universitet kan bland annat bidra till att ta tillvara på nyanländas yrkeskompetens, menar Anders Fällström.
Foto: Elin Berge.

Planerade eller tänkbara insatser för Umeå universitets del innefattar allt från seminarier och studiebesök till ett upptrappat engagemang för hotade forskare internationellt. Men först och främst handlar det om att ta till vara på nyanländas yrkeskompetens genom att validera utländska examina, tillgodoräkna studiemeriter i en svensk högskoleexamen och, om det behövs, komplettera med utbildning.

– Vi kan framförallt samarbeta med andra myndigheter, framförallt kommunen och Arbetsförmedlingen, kring personer med utländsk högskoleexamen. Där kan vi bidra med olika delar – Umeå universitet kan till exempel erbjuda kompletteringsutbildning. Lyckas vi med det så är det en vinst för individen först och främst, men också för Umeå universitet och för hela det svenska samhället, säger Anders Fällström.

Ny väg till svensk examen

Umeå universitet medverkar även i ett nystartat Vinnova-finansierat projekt, som ska ta fram en modell för att snabbt ge nyanlända akademiker en svensk examen. Tanken är att den nya vägen till en svensk högskoleexamen ska bestå av både tillgodoräknanden och ämnesspecifika kurser inom motsvarande svenska utbildningar.

– Vi är idag ganska dåliga på att ta emot nyanlända akademiker i Sverige. Det måste helt enkelt bli lättare för dem att snabbt komma i arbete. I den här modellen tentar de av vissa kurser, medan andra tillgodoräknas. Slutresultatet blir en svensk examen från ett av landets lärosäten, något som – tyvärr – är mera värd på dagens arbetsmarknad.

Mångårig erfarenhet

Sedan tidigare samarbetar Umeå universitet med Arbetsförmedlingen och Folkuniversitetet inom projektet Korta vägen. I den 26 veckor långa utbildningen ingår bland annat kurser i svenska, samhällskunskap och svenskt arbetsliv, IT-kunskap och arbetsplatsförlagd utbildning. Arbetsmarknadsutbildningen – som numera finns både i Umeå och Skellefteå – innehåller dessutom kartläggning och bedömning av akademisk kompetens och yrkescoachning.

Nya inspel varje vecka

Malin Larsson
Malin Larsson samordnar universitetets arbete med nyanlända akademiker.
Foto: Ulrika Bergfors Kriström.

Malin Larsson vid Planeringsenheten har utsetts till samordnare för universitetets arbete med nyanlända akademiker. Hon ska inventera de initiativ som redan är i gång, och hålla koll på de inspel som kommer in utifrån.

– Som läget är nu så kommer det nya saker nästan varje vecka från departement och myndigheter och organisationer.

Exempelvis har Umeå universitet besvarat en förfrågan från Socialstyrelsen om att anordna två kurser i svenska författningar, en helt webbaserad och en distansutbildning med sammankomster i Umeå. Universitetet har också lämnat förslag på kunskaps- och lämplighetsprov för dietist-, psykolog-, läkar- och sjuksköterskeexamen. I dagarna skickar universitetet också in ett svar på en förfrågan från Utbildningsdepartementet om att erbjuda kompletterande utbildningar för läkare, psykologer och biomedicinska analytiker.

Utbildning för lärare

Irene Sedlacek
Irene Sedlacek, Institutionen för språkstuider, har länge arbetat med kompletterande utbildning för utländska lärare.
Foto: Ulrika Bergfors Kriström.

Än så länge ges bara en sådan uppdragsutbildning vid Umeå universitet: Kompletterande utbildning för utländska lärare, ULV, som är en distansutbildning på halvfart som bedrivits sedan 2007. Sedan i februari är Umeå universitet också ett av sex lärosäten i landet som fått uppdrag från regeringen att genomföra ett snabbspår för lärare och förskollärare, det vill säga en ännu snabbare väg för att etablera utbildade och nyanlända lärare på skolor och förskolor genom praktik och anställning.

– Det aktuella initiativet från regeringen är ett välkommet steg i rätt riktning så att nyanlända utländska lärare redan i ett tidigt skede får information och en möjlig väg att snabbt kunna etablera sig i den svenska skolan, säger Irene Sedlacek, Umeå universitets företrädare i den nationella ledningsgruppen för ULV.

Seminarium och nätverk

Greg Neely
Greg Neely är universitetets kontaktperson inom nätverket Scholars at Risk.
Foto: Per Melander.

Det är alltså många insatser som står i startgroparna vid Umeå universitet. Redan igång är en öppen seminarieserie om breddad rekrytering och internationalisering på hemmaplan. Serien startade i november 2015, då Carlos Rojas, medieentreprenör och grundare till Gringo och Miklo, föreläste om hur flyktingar ser på sin situation i Sverige idag. Seminarieserien har också lyft det nationella nätverket Include. I slutet av februari berättade Greg Neely, International Office, också om det internationella nätverket Scholars at Risk, och hur Umeå universitet ser på att engagera sig för att försvara de mänskliga rättigheterna för forskare runt om i världen.

– Universitetet har faktiskt precis skickat in medlemsavgiften till Scholars at Risk, och vi förbereder oss nu för att engagera oss på olika sätt i nätverket. Det kan handla om alltifrån seminarier och brevskrivningskampanjer till att fungera som värd åt hotade forskare.

Praktikplatser på gång

Att erbjuda praktikplatser är ytterligare exempel på möjliga insatser.
– Vi tror att praktikplatser kan vara till stor nytta för vårt eget arbete såväl inom administrationen, som i både utbildning och forskning. Goda exempel som kan tjäna som inspiration finns inte minst från Göteborgs universitet, säger Anders Fällström.

Malin Larsson berättar att anslagsgivaren Mistra kommit in med en förfrågan om praktikplatser inom finansierade forskningsprojekt. Liknande inspel kan vara på gång från flera finansiärer.
– Det finns också planer på att samarbeta med Arbetsförmedlingen kring praktikplatser för personer i etableringsfas.

Mer om Umeå universitet och flyktingsituationen

Text: Jonas Lidström & Camilla Bergvall
Foto toppbild: Ggia. Wikimedia Commons.
 

Redaktör: Camilla Bergvall