Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 27 maj, 2008

Ordning i klassrummet – men inte överordning

NYHET Elever och lärare i svenska klassrum både önskar sig och strävar efter att upprätthålla ordning för att få en god arbetsmiljö. Klassrumsregler ska dock vara motiverade, och brott emot dem bör få rimliga konsekvenser. Det framgår i Maria Westers avhandling, som läggs fram vid Umeå universitet.

Hur elever uppför sig och vilken ordning som råder i klassrum finns det många uppfattningar om. Men hur ser det faktiskt ut? Vad är egentligen ett gott uppförande? På vilket sätt utför lärarna det fostransuppdrag de är ålagda att genomföra? Vilken betydelse har kön och makt för klassrummets uppförandenormer?

Studien, som utgår från klassrumsobservationer och intervjuer med lärare och elever i niondeklasser vid tre grundskolor, visar att lärare och elever har bestämda uppfattningar om vilka uppförandenormer som råder, vilka som bör råda och vad som bör göras när de inte efterlevs.

Avhandlingens resultat presenteras i sex teman: språkbruk, prat, hjälp, lek och våldsam lek, beröm och tillsägelser samt lektioners början och slut. Varje tema handlar dels om vad som händer i klassrummen, dels om vad elever och lärare säger om vilka uppförandenormer som råder och vilka som de tycker bör råda. I huvudsak råder gemensamma normer mellan de tre skolorna. Elevers och lärares normer överensstämmer i stor utsträckning, exempelvis vad gäller prat i klassrummet. Att prata om annat än skolarbete i klassrummet är acceptabelt, så länge inte någon annan blir störd. Eleverna har dock högre toleranströskel för vad som stör än vad lärarna har.

Däremot skiljer sig elevers och lärares normer delvis åt rörande lek och våldsam lek. Lärare uppger att det är svårt att dra gränsen mellan lek, våldsam lek och våld och därmed är det också svårt att veta när de bör ingripa. Elever däremot menar att gränsen är tydlig och de förväntar sig att lärare uppfattar den och också agerar om den överskrids.

Relationen mellan retorik och praktik, det vill säga mellan vad som sägs och vad som görs, kan sammanfattas på följande sätt: elever och lärare uttrycker en önskan om ordning och tydliga regler som efterföljs. När reglerna inte följs, vill eleverna ha konsekventa och motiverade påföljder. Retorik och praktik stämmer dock inte alltid överens. Till exempel kan elever uppge att de pratar under lärares genomgång, fast de tycker att man inte ska göra det. Det kan bero på att de är trötta eller har tråkigt. Vidare behandlar studien komplicerade maktrelationer, dels mellan lärare och elev och dels elever emellan. Beroende på situation och de inblandades relation varierar möjligheten till maktutövning. Kön har betydelse för maktutövningen och studien visar hur kön och föreställningar om kön kontinuerligt både omskapas och återskapas i skolvardagen.

Torsdagen den 5 juni försvarar Maria Wester, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Hålla ordning, men inte överordning” Köns- och maktperspektiv på uppförandenormer i svenska klassrumskulturer. Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal 1031, Norra beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är professor Solveig Hägglund, Karlstads universitet.

För mer information, kontakta Maria Wester, tel 090-786 78 75, mobil 070-517 57 47 eller maria.wester@educ.umu.se .

Redaktör: Lars Erik Öhlund